Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset. Pressbild.
Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Svenska Röda Korset. Pressbild. Bild: Svenska Röda Korset

"Skulle få oacceptabla humanitära konsekvenser"

Flera organisationer uttrycker djup oro över de migrationspolitiska förslag som den tillträdande regeringen har presenterat.
– Blir de här förslagen verklighet skulle det bli oacceptabla humanitära konsekvenser för människor som flyr från krig och konflikt, säger Svenska Röda Korsets generalsekreterare Martin Ärnlöv.

ANNONS
|

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kallar högerblockets migrationsförslag för ett paradigmskifte, och får medhåll av experter som rankar dem som bland de hårdaste i EU.

Martin Ärnlöv säger att politiken, om den genomförs, kommer att öka utsattheten och beskriver helheten som "djupt oroande".

– Om de skulle bli verklighet innebär förslagen att möjligheten att leva med sin familj och att få tillgång till basala behov som försörjning och vård hotas.

Bland förslagen märks en begränsning av asylrätten, som ska läggas på EU:s rättsliga miniminivå, skärpta krav för medborgarskap och en kraftig minskning i antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900.

Humanitär livlina

Det är FN:s flyktingorgan UNHCR som väljer ut vilka som blir kvotflyktingar.

ANNONS

Elisabeth Arnsdorf Haslund är talesperson för UNHCR i Norden och Baltikum och säger i en skriftlig kommentar att man fortfarande analyserar saken, men har noterat den kraftiga minskningen av kvotflyktingar som föreslås.

"UNHCR är djupt oroat över de potentiella konsekvenser som en sådan kraftig begränsning kan få, inte minst i ljuset av det massiva globala behovet av vidarebosättning som en humanitär livlina", skriver Arnsdorf Haslund.

Hon betonar att Sverige i många år varit ett viktigt destinationsland för vidarebosättning. Hon säger att kvotflyktingsystemet är ett säkert och kontrollerat sätt att skydda människor på flykt från krig och konflikt – och något som minskar risken att de hamnar i händerna på människosmugglare.

Rädda Barnen oroat

Sofia Rönnow Pessah, policyrådgivare för migrationsfrågor vid Rädda Barnen, säger att det finns en skrivning som gör dem "väldigt oroade".

– En utredning ska se över åtgärder som syftar till att så långt som rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter. Det gäller exempelvis begränsningar i rätten till familjeåterförening, vilket vi vet kan få den allvarliga konsekvensen att vissa barn inte får återförenas med sina föräldrar, säger hon.

Hon säger att förslaget allvarligt kan skada möjligheterna för barn på flykt att få en trygg fristad i Sverige.

Skadat anseende

Precis som UNHCR lyfter Röda Korsets och Rädda Barnens representanter Sveriges tidigare status som ett ledande land i flyktingfrågor. Det riskerar att få sig en rejäl törn, menar de.

ANNONS

– Internationellt har Sverige under decennier etablerat sig som en ledfyr i internationella humanitära frågor, som andra länder också haft som referensram i väldigt många frågor. Det är absolut så att det kommer få återverkningar på hur våra grannländer och länder runt om i världen ser på Sverige och svensk politik, säger Ärnlöv.

Sofia Rönnow Pessah säger att Sverige har tappat sin status som föregångsland i de här frågorna de senaste åren.

– Vissa av de här förslagen kommer att befästa den bilden, att Sverige inte förväntas vara drivande i att säkerställa asylsökandes rättigheter.

Sofia Rönnow Pessah, policyrådgivare för migrationsfrågor vid Rädda Barnen. Arkivbild.
Sofia Rönnow Pessah, policyrådgivare för migrationsfrågor vid Rädda Barnen. Arkivbild. Bild: Paul Wennerholm/TT

Fakta: Förslagen om migration och integration

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har i det så kallade "Tidöavtalet" kommit överens om flera migrationspolitiska förslag. Bland annat:

Asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och permanenta uppehållstillstånd ska mönstras ut. Partierna vill även utreda hur asylsökande ska kunna bära en större del av kostnaderna för mottagandet. De har även kommit överens om att se över incitament för frivillig återvandring med "särskilt fokus för de som inte har integrerats".

Antalet kvotflyktingar minskar från förra årets 6 400 till 900 per år under mandatperioden. Sverige tar vanligtvis emot 5 000 kvotflyktingar enligt Migrationsverket.

ANNONS