En kartläggning som Dagens Nyheter gjort över löneläget för toppchefer i Stockholms region visar att Björn Zoëga, som 2019 tog över som direktör för Nya Karolinska sjukhuset, höjt sin lön med tolv procent efter årets lönerevision.
När han tillträde på posten så gjorde han det med en månadslön på 234 000 kronor. Detta efter att ha begärt lika hög lön som sjukhusets förra direktör Melvin Samson, som låg på 247 000 kronor när han lämnade Karolinska 2018.
Men nu har den isländske ortopedkirurgen gått om sin företrädare. Från 1 oktober 2021 har Björn Zoëga en månadslön på 270 600 kronor, vilket är en ökning med 29 600 kronor. Det innebär en årslön på 3,2 miljoner kronor.
Jämförelsevis har Sahlgrenska universitetssjukhusets direktör Ann-Marie Wennberg Larkö 170 100 kronor i månaden efter att hon ifjol höjde sin lön med med 2,4 procent. Björn Ekmehag, direktör för Skånes universitetssjukhus, fick ett lönelyft med 2,2 procent till 157 400 kronor i månaden.
Det betyder även att han har en avsevärt högre lön än statsminister Magdalena Andersson, som tjänar 180 000 i månaden. Moderata finansregionrådet Irene Svenonius, som anklagats för att bära ansvaret för de höga kostnader som gjorde Karolinska till världens dyraste sjukhus, har en lön på 142 000 kronor.
Sjuksköterskor och läkare reagerar
Zoëga har själv inte bemött frågorna kring hans lönehöjning. De har istället besvarats av regiondirektören Carina Lundberg Uudelepp, i mejlkorrespondens med DN, som motiverar sjukhuschefens lön med att han ”målmedvetet drivit ett förändringsarbete och levererat på en nivå som ligger utöver det som kan förväntas.”
Vidare pekar man på att sjukhuset bland annat vänt ett stort underskott, samtidigt som vårdplatserna ökat och köerna till cancerbehandling minskat drastiskt.
Men flera fackliga sjukvårdsrepresentanter i Stockholm höjer ett ögonbryn när de får höra om toppchefens höjda lön.
Regionens sjuksköterskor tjänar i snitt 37 000 kronor i månaden och fick i fjolårets lönerevision ett genomsnittligt lönepåslag på 2,8 procent, medan särskilt yrkesskickliga fick 4,2 procent.
Alltjämt som en femtedel av sjuksköterskorna på intensivvården sagt upp sig under pandemin.
Emma Jonsson, ordförande för Vårdförbundet avdelning Stockholm, talar om hur svårt det är att behålla kompetensen samtidigt som cheferna får rejäla löneförhöjningar.
– Jag tänker på hur våra medlemmar slitit, redan före pandemin, och nu senast under helgerna, genom att jobba extrapass, dubbelpass och övertid. Det sticker i ögonen, säger Emma Jonsson till DN.
Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, är inne på samma spår som Emma Jonsson.
– Med tanke på det extraordinära läge som varit 2020 och 2021, så tycker vi inte att vi har kompenserats för den press vi har varit utsatta för, säger Johan Styrud till DN.
Läkarnas centrala avtal för 2021 gav två procent i lönepåslag i jämförelse med Björn Zoëgas tolvprocentiga höjning.
– Tolv procent är väldigt mycket. Att Karolinska vänt underskottet hänger ihop med att man strypt flödet av akuta patienter som de andra sjukhusen inte kompenseras för. I ett läge då alla har slitit hårt är det bra att vara försiktig med sådana här lönelyft, säger Johan Styrud.
