Anmälan till årets första högskoleprov har öppnat och dagarna till provdagen räknas ner. Det är bara lite mer än två månader kvar till 25 mars men det är gott om tid för den som ännu inte hunnit plugga, enligt David Sinkvist.
– Tvärtom är det fortfarande ganska gott om tid, det är inte alls för sent, säger han.
Sedan 2004 driver han Högskoleprovguiden där man kan betala för utbildning och coachning inför provet. Enligt David Sinkvist är det många som vänder sig till dem i just januari för att börja öva inför provet i mars.
Är det möjligt att börja nu och få högsta resultat om ”bara” två månader?
– Ja, absolut. Det beror såklart på var man börjar och vad man har svårt för, men en vanlig miss folk gör är att de sätter för höga ambitioner. De flesta utbildningar som man kan söka med högskoleprovet kräver inte 2,0, säger David Sinkvist och tar fram några exempel på tidigare intagningsstatistik.
– Titta, för läkarprogrammet i Lund var det 1,7 sist. Och 1,6 i Linköping, Umeå eller Örebro nu i vår.
Så hittar du tidigare antagningspoäng till universitetet
Undrar du vad som krävs för att komma in på din drömutbildning? Följ de här stegen:
- Gå in på studera.nu/jamfor-utbildning (Universitets- och högskolerådets hemsida)
- Sök på den utbildning du är intresserad av eller välj ämnesområde. Du kan välja det universitet eller den högskola du är intresserad av i kartan.
- Säg att du är intresserad av juristprogrammet, skriv då in det i sökrutan.
- Du får en lista över tillgängliga program i Sverige. Klicka på den utbildning du är intresserad av och sedan på antagningsstatistik.
- Du får då upp en tabell över de tio senaste terminerna och vad som har krävts för att komma in på programmet. I raden märkt HP står det vilket resultat på högskoleprovet som har krävts – till exempel för juristprogrammet i Lund var det 1,45 vårterminen 2023 och 1,5 höstterminen 2022.
Tipset: Titta på gamla prov
Så var ska man börja? David Sinkvist har ett första råd, och här är han tydlig: Gå inte bara till högskoleprovet bara för att testa.
– Det är ett vanligt misstag. Man testar inte att köra upp utan att ha övningskört för att se hur det går. Ta chansen att åtminstone titta på hur provet ser ut och vad det är för typ av uppgifter. Ibland har man aldrig sett den här typen av uppgifter förut, säger han.
Här gäller det att titta på äldre prov, som finns tillgängliga online (en lista med länkar finns längst ner i texten).
David Sinkvist lägger också vikt vid att man ser till att man faktiskt förstår uppgifterna också. Provet delas upp i den kvantitativa delen (matematik) och den verbala delen (språk). Uppgifterna ser olika ut och en del av dem kan vara förvirrande om man ser dem för första gången. David Sinkvist tar NOG i den kvantitativa delen som exempel, där man egentligen inte ska lösa uppgiften utan måste avgöra om det finns tillräckligt med information för att lösa den.
Hur mycket måste man plugga?
Om man börjar nu, måste man öva åtta timmar om dagen?
– Nej, nej. Våra studenter har heltidsjobb eller plugg, familjer och fritidsintressen. De når sina mål ändå. Sen är det klart att vissa personer är beredda att ta tjänstledigt eller plugga varje kväll och hela helger. Men en sådan satsning kan orsaka en backfire, de satsar så mycket att de på provdagen drabbas av hjärtklappning och kan bara tänka på hur himla viktigt det här är, säger David Sinkvist.
– Jag skulle säga att man ska hitta ett realistiskt sätt att titta på sitt liv. Hur mycket kan jag avsätta? En timme, två timmar om dagen? Fyra timmar varje helg? Börja med det. Men, nej, man behöver inte bli någon asket och åka till ett munkkloster och bara plugga varje dag fram till 25 mars. Låt livet styra, inte högskoleprovet.
Går snabbt att öva högskoleprovets ord
Samtidigt finns det vissa saker som är svåra att lära sig på bara två månader. Till exempel innehåller högskoleprovets verbala delar läsuppgifter med längre texter på svenska och engelska.
– Är man en långsam läsare kan den delen vara svår att öva upp på kort tid, säger David Sinkvist.
Att lära sig fylla i ofullständiga meningar och de svåra orden brukar däremot gå fort.
– Vi har inte hur många svåra ord som helst i svenska språket som kan komma på högskoleprovet.
Sammanfattningsvis menar dock David Sinkvist att många har en skev bild av provet.
– Jag tror det är en missuppfattning att högskoleprovet skulle vara otroligt svårt, att det är något slags IQ-test och att man antingen är bra eller dålig på det. Benar man ut det är det bara grundläggande matte och språkfärdigheter som man kan öva upp på kort tid.
LÄS MER:Testa dig själv: Ordförståelse i höstens högskoleprov
LÄS MER:Många snabba med anmälan till högskoleprovet
LÄS MER:Så lyckas du med högskoleprovet
Inför högskoleprovet 2023: Gamla prov att träna på
Studera.nu är Universitets- och högskolerådets (som står bakom högskoleprovet) egen hemsida. Här finns alla prov från och med hösten 2013, sammanlagt 20 provtillfällen. Det som saknas är den engelska läsförståelsen, eftersom rådet bara har tillstånd att visa de engelska texterna i en vecka efter provdagen.
Du klickar på det prov du är intresserad av (kvantitativ eller verbal) och sedan vilken del du är intresserad av. Du får då upp det provet i PDF-form. Facit finns i ytterligare en PDF-fil.
På högskoleprovet.nu finns samtliga prov sedan våren 2013, samt den gamla formen av högskoleprovet, mellan våren 2006 och våren 2011. De plus facit är gratis och finns som PDF-filer.
Hpguiden.se har ett arkiv av tidigare högskoleprov (nya och gamla versionen) som sträcker sig tillbaka till vårprovet 2000. De går att ladda hem om man registrerar sig som gratismedlem – då ingår även förklaringar till uppgifterna från senaste provet. Man kan även bli VIP-medlem och få förklaringar till uppgifterna från samtliga prov.
