Elevundersökningen Pisa har väckt mycket debatt de senaste åren, men det är inte bara skolungdomars färdigheter som testas och mäts i internationella undersökningar.
I dag släpptes studien Piaac (International Assessment of Adult Competences), som kan beskrivas som en Pisa-undersökning för vuxna.
Det är den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ansvarar för studien som mäter läsförmåga, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga. Resultaten kan sedan användas för att jämföra hur bra till exempel Sverige står sig i en internationell jämförelse.
Och Sverige står sig väl i rankningen: tredje bästa land i läsförmåga, delad tredje plats med Nederländerna och Norge i räkning och delad tredje plats med Norge i problemlösning.
Finland och Japan är genomgående i topp, enligt OECD:s internationella rapport.
Jämfört över tid får Sverige något högre poäng i läsning och räkning nu än 2012, då den så kallade Piaac-mätningen genomfördes första gången. Men skillnaden är liten och ligger inom felmarginalen. Problemlösningsdelen går inte att jämföra mellan 2012–2023, på grund av vissa uppdateringar, men resultaten var bra både då och nu.
Fakta: Testet Piaac
I den svenska delen av Piaac 2023 har 3 700 personer deltagit. De är födda mellan 1957 och 2006.
Efter informationsbrev har de personer som tackat ja till att delta intervjuats och testats under ett två timmar långt hembesök. Detta skedde 2022-2023.
Intervjufrågorna handlar bland annat om utbildning och it-användning.
Läsning, räkning och problemlösningsförmåga ingår i testet – förmågor som bedöms vara nödvändiga på arbetsmarknad och i samhällslivet.
Testerna genomförs på surfplatta.
Källa: SCB
Stor ökning av utlandsfödda
OECD skriver att de svenska resultaten i läsning och räkning skulle ha varit signifikant bättre jämfört med 2012 om det inte vore för befolkningsändringen. Sedan 2012 har Sverige haft en av de största ökningarna av utlandsfödda bland de deltagande länderna – och alltså fått en högre andel som i olika grad brottats med provspråket.
Trots detta har andelen som är mycket svaga i läsning och räkning inte ökat i Sverige. Andelen högpresterande i läsning ligger kvar på samma nivå och ökar i räkning.
Den allra svagaste gruppen, med otillräckliga kunskaper i alla tre delprov, är betydligt mindre i Sverige än bland OECD-länderna: 8 respektive 18 procent.
Skillnad mellan kvinnor och män
Vad gäller räknefärdigheterna finns det dock betydande skillnader mellan hur män och kvinnor i Sverige presterar. Bland männen har 67 procent goda eller mycket goda räknefärdigheter, samma siffran bland kvinnorna är 57 procent. Skillnaderna fanns redan 2012 och gäller även i genomsnitt för de deltagande OECD-länderna.
– En förklaring till skillnaderna vi ser inom räknefärdigheter kan vara en individs val av utbildning vilket i sin tur kan påverka yrkesvägen. Både 2012 och 2023 använder män i större utsträckning, än kvinnor, räkning inom och utanför sitt arbete, säger Lotta Larsson, utredare på SCB i ett pressmeddelande.
Höga poäng för unga vuxna
Som väntat finns också ett starkt samband mellan utbildningsnivå och prestation i Piaac. Men ålder och erfarenhet spelar också in.
Rapporten visar att årskullarna födda 1989–1996 presterade betydligt bättre i läsning nu i 30-årsåldern än vad de gjorde i 20-årsåldern. Just denna grupp (25–34-åringar) har den högsta poängen av alla ålderskategorier i både läsning och problemlösning, och näst högst i räkning.
Samtidigt tycks den äldsta åldersgruppen hänga med fram till pensionen – i alla fall presterade de på samma nivå i läsning som de gjorde tio år tidigare i livet.
Alla svenska åldersgrupper presterar annars över OECD-snitten – men marginalen är minst i den grupp som relativt nyligen lämnat gymnasieskolan, det vill säga 16-24-åringarna.
SCB påpekar att i denna åldersgrupp har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent, jämfört med 2012.
PIAAC
PIAAC står för Programme for International Assessment of Adult Competencies. Det är den största internationella undersökningen om vuxnas färdigheter som någonsin genomförts.
Precis som med elevstudien Pisa är det den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ansvarar för Piaac internationellt. För den svenska delen ansvarar SCB.
Undersökningen mäter tre kunskapsområden:
läsfärdigheter
räknefärdigheter
problemlösningsförmåga
I dagens informationssamhällen anses dessa färdigheter vara viktiga grundstenar för att vuxna ska klara sig väl i arbets- och samhällslivet.
Källa: SCB
