Så kan städer förbereda sig för värmeböljor

Fläktar och luftkonditioneringsapparater flyger av hyllorna i Frankrike. Uteserveringar gapar tomma när människor söker skydd undan värmen i Spanien. Och i Italien ringer stödföreningar runt till pensionärer för att se till att de har tillräckligt med mat och medicin hemma så att de inte behöver gå ut när termometern kryper upp mot rött.

En ovanligt tidig värmebölja har svept in över södra Europa med temperaturer som vanligtvis brukar infalla i mitten av juli. Kanske väntar något liknande som förra årets rekordvarma sommar på kontinenten då citroner ruttnade på träden, skogar stod i lågor och sniglar brändes ihjäl i sina skal.

I Indien och Pakistan har värmen de senaste månaderna nått nivåer som enligt forskare testar gränserna för människans överlevnadsförmåga. Barn har fått näsblod på väg till skolan och uttorkade fåglar har fallit från himlen. Och i USA uppmanades mer än en tredjedel av befolkningen i veckan att stanna inomhus på grund av värmen.

Dödlig värme

Hetta är ett hot mot människors hälsa både direkt och indirekt, även om många fler dör av kyla. Varje år riskerar miljontals människor att drabbas av värmerelaterade sjukdomar och tusentals förlorar sina liv. Problemen är särskilt stora i tätorter och urbana miljöer som blir varmare än landsbygden – och väntas växa i och med klimatförändringen.

Barn, äldre och människor som redan har hjärt-kärl- eller lungsjukdomar är särskilt sårbara. Fattiga i städer, som ofta jobbar utomhus eller bor och arbetar i byggnader utan luftkonditionering eller tillräcklig ventilation, befinner sig också i farozonen.

Fem miljarder människor bor på platser utsatta för värmeböljor – men det finns sätt att rädda liv, framhåller Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC).

"Värmeböljor är klimatförändringens tysta mördare, men så behöver det inte vara", skriver ordförande Francesco Rocca i en kommentar.

"De flesta värmeböljor förutses dagar eller veckor i förväg, vilket ger gott om tid att agera tidigt och informera och skydda de mest utsatta. Den goda nyheten är att det finns enkla och billiga åtgärder som myndigheter kan vidta för att förhindra onödiga dödsfall på grund av värme."

Förslag på åtgärder

Antalet städer som utsätts för extrema temperaturer väntas nästan trefaldigas under kommande årtionden. Men stadsplanering kan hjälpa till att minimera de mest förödande effekterna av extrem värme. IFRC har i samarbete med klimatnätverket C40 tagit fram en verktygslåda med förslag på åtgärder som kan sänka temperaturerna i urbana områden och minska den så kallade värmeeffekten.

Träd har en viktig roll att spela, de erbjuder skugga och skydd från solens strålar på gator och gångvägar. Bladen avdunstar också vatten vilket har dämpande effekt. Ett annat exempel på en värmereducerande grönstruktur är Barcelonas "randiga" trottoarer, där gatstenar varvas med växtlighet så att fukten i jorden kan kyla ner den stekheta vägen under sommaren.

Vikten av "blå infrastruktur" lyfts i verktygslådan. Det kan handla om dricksvattenfontäner så att förbipasserande kan släcka törsten, dammar, fontäner och simbassänger som sprider svalka eller som i Tokyo: att använda regnvatten för att kyla ner fasader.

Reflekterande färg

"Grå infrastruktur" kan också hjälpa och då avses bland annat solfilm på fönster, vit takfärg som reflekterar solljus och energieffektiva system för luftkonditionering och ventilation. Dessutom bör invånarna informeras och utbildas om hur de bäst ska bete sig när temperaturerna stiger.

Men det behövs också politiska beslut, enligt C40 som föreslår insatser för att minska fordonstrafik, bidrag till aktörer som satsar på grön infrastruktur och framtagandet av varningssystem och nödplaner som snabbt kan sättas in vid behov.

"Klimatkrisen driver på och intensifierar den humanitära krisen i alla regioner i världen. Men när städer och samhällen är bättre förberedda behöver extremt väder inte bli en katastrof eller en tragedi", skriver Rocca.