De allra flesta som drabbas av covid-19 får bara en mild sjukdom. Barn drabbas nästan inte alls, medan andra kan bli svårt sjuka och till och med dö på grund av smittan. Numera står det också klart att nästan varje organ i kroppen kan påverkas.
– Viruset kan attackera nästan allt i kroppen med förödande konsekvenser. Dess grymhet är häpnadsväckande och man blir ödmjuk, säger Harlan Krumholz, kardiolog vid Yale University i USA, som arbetar med att samla in kliniska data avseende covid-19, till tidskriften Science.
För trots att vi vet på ett ungefär på vilket sätt viruset fungerar och vilken påverkan det har på kroppen, finns många frågor kvar att besvara. Är det blodets tendens att plötsligt klumpa ihop sig och bilda proppar som avgör varför vissa patienter blir så sjuka – och hur kommer det sig att vissa patienter med kritiskt låga syrenivåer tycks vara opåverkade?
Nyckeln in
Hos smittade tar sig viruset in i kroppen via slemhinnorna i näsa och svalg, ibland även i ögonen. Målet är de celler som har många ACE2-receptorer på ytan, ett enzym som normalt hjälper till att reglera blodtrycket. Viruspartiklarna, å andra sidan, använder dessa receptorer som en sorts nyckel för att ta sig in i cellen där de börjar använda sig av cellens eget maskineri för att snabbt tillverka nya viruskopior som kan invadera nya celler. I det här stadiet har patienten endast milda symtom. Kanske feber och torrhosta, eller så känner han eller hon just ingenting.
Om immunförsvaret inte lyckas bekämpa smittan, vandrar viruset ner i luftrören där det invaderar de allra tunnaste grenarna i lungornas respiratoriska "träd". Och det är här, i de små lungblåsorna som är draperade med celler som också innehåller många ACE2-receptorer, som gasutbytet normalt sker. Det vill säga då luftens syre vandrar över till blodet i de små omgivande blodkärlen, varifrån det syrerika blodet transporteras till övriga kroppen.
Men: när immunsystemet fortsätter bekämpa viruset störs detta gasutbyte. När de vita blodkropparna i immunförsvarets frontlinje stöter på viruset frisläpper de inflammatoriska molekyler, kemokiner, som rekryterar ännu fler immunceller med målet att attackera och (helst) ta kål viruset.
Snabb försämring
Detta är den underliggande orsaken till att vissa patienter med covid-19 drabbas av en virusdriven lunginflammation, orsakad av en infektion som antibiotika inte biter på. Symtom: feber samt en snabb, "grund", andning.
En del patienter återhämtar sig från detta tillstånd med endast extra syrgas som hjälp, medan andra försämras ytterligare, något som kan gå snabbt. Dessa patienter går in i ett tillstånd som på engelska kallas acute respiratory distress syndrome, ARDS, eller chocklunga på svenska. Blodets syrenivåer dyker brant och patienterna får ännu svårare att andas. Dessa patienter hamnar normalt i respirator, varav några dör.
På datortomografibilderna syns vita fläckar på lungorna, områden som egentligen skulle vara svarta och där luft normalt finns. I stället, visar obduktioner, är alveolerna fyllda med vätska och slem innehållande vita blodkroppar och förstörda lungceller. Oavsett om patienten överlever eller inte, har han eller hon drabbats av irreparabla lungskador.
Demensliknande symtom
Därutöver kan vissa patienter också drabbas av en kraftig inflammatorisk reaktion med sjunkande blodtryck samt ett massivt pådrag, en "storm", av inflammatoriska molekyler som följd. Kroppens eget immunförsvar går kort sagt bananas och börjar attackera olika organ, som njurarna. Resultatet kan bli multipel organsvikt, ett livshotande tillstånd där organen slutar fungera som de ska.
Lungorna är alltså "ground zero" för covid-19. Men därutöver verkar det som om viruset även kan påverka en rad andra organ. Som ögonen, där viruset kan orsaka ögoninflammation (konjunktivit). Påverkan på andra organ – som näsan och munhålan (förlust av lukt och smak), levern (förhöjda levervärden), huden (fläckar) och magsäcken och tarmar – har också noterats. Inte ens hjärnan klarar sig undan. Stroke, hjärninflammation (encefalit) samt förvirring kan också inträffa, enligt den genomgång som Science gjort. Det senare liknar Bengt Winblad, professor i geriatrik, vid demenssymtom:
"Vi ser tyvärr att infektionen hos många drabbade patienter går upp i hjärnan med symtom som aggressivitet, minnesproblem och håglöshet."
Johan Nilsson/TT