Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Uppemot 30 högerextrema svenskar har tidigare rest till östra Ukraina för att delta i nationalisternas kamp mot Ryssland. På bilden frivilliga i den ökända Azovbataljonen 2015.
Uppemot 30 högerextrema svenskar har tidigare rest till östra Ukraina för att delta i nationalisternas kamp mot Ryssland. På bilden frivilliga i den ökända Azovbataljonen 2015. Bild: Sergei Chuzavkov/AP

Säpo: Extremister har avsikt att strida i Ukraina

Det finns ett intresse bland svenska våldsbejakande extremister att delta i kriget i Ukraina, enligt Säpo.
– Vi ser en avsikt att resa till Ukraina för att strida för eller tillsammans med ukrainarna, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism.

Ett antal svenska frivilliga har hittills rest ner för att strida i Ukrainas internationella brigad för utlänningar. Den svenske samordnaren har uppgett att det rör sig om över 600 personer, men siffran är obekräftad.

Enligt uppgift kontrolleras deras bakgrund inför avresa för att utesluta extrema element.

Men Säkerhetspolisen (Säpo) har kunskap om att det även inom de våldsbejakande miljöerna finns en avsikt att resa för att strida.

– Vi ser i vårt flöde uppgifter om individer som vill delta, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo.

Det rör sig om personer inom både den högerextrema och den islamistiska miljön.

Förmågehöjande

Det är grupper med diametralt olika ideologiska bevekelsegrunder, och sannolikt finns många olika motiv till att vilja resa till konflikten, enligt Hallström.

– Det kan vara en känsla av att man vill delta, det kan vara för att höja sin förmåga, eller som vi såg i resandeströmningarna ner till Syrien och Irak – ett spänningssökande, säger Hallström.

Hur många i extremistmiljöerna som har en avsikt att resa eller som kan ha rest vill Säpo inte redovisa.

– Att kvantifiera gör att vi skapar en hotbild som blir helt felaktig, säger Hallström.

– Dessutom är det inte kriminaliserat att resa för att delta i det här kriget. Vårt uppdrag är snarare att kunna uppfatta om någon kommer hem med en avsikt att göra något, säger han.

I Sverige är det bara terrorresor som är förbjudna, det vill säga att man reser utomlands i syfte att begå eller förbereda terrorbrott. Lagen skärptes 2016 efter att cirka 300 svenskar åren innan rest för att ansluta till terrorgruppen IS.

Azov-bataljonen

Svenska högerextremister har tidigare slagits i Ukraina.

2014 meddelade den dåvarande Säpochefen Anders Thornberg att uppemot 30 personer från svenska extremhögern rest till östra delarna av landet för att delta i kampen mot Ryssland. En majoritet av de stridande svenskarna ska ha tillhört den ökända och högerextrema Azov-bataljonen. Ett tiotal uppgavs vid tidpunkten aktivt delta i strid medan en handfull sysslade med propaganda. Ytterligare några hade återvänt hem.

De som reser för att strida i Ukraina lär sig bland annat att hantera vapen och sprängmedel, vilket på sikt kan utgöra ett hot mot Sverige.

– Det skulle kunna innebära en förändrad tröskel i våldsanvändning, att man blivit radikaliserad eller svårt traumatiserad, och att man använder det inom ramen för sin verksamhet i Sverige, säger Hallström.

Han säger sig inte känna till om det också finns svenska extremister som är intresserade av att strida på rysk sida.

Nya och okända hot

Men generellt finns en risk att konflikten attraherar våldsamma aktörer, och den internationella tankesmedjan The Soufan Center (TSC) har i en analys pekat på att det inte är uteslutet att exempelvis antiryska jihadister från Mellanöstern, Kaukasus eller Centralasien skulle kunna se Ukrainakonflikten som en möjlighet att döda ryska soldater.

TSC varnar också för att Ryssland kan använda aktörer för att begå terroristattacker på europeisk mark och på så sätt föra konflikten direkt in i Nato.

Fredrik Hallström säger att vi behöver vara beredda på nya och hittills okända hot.

– Vi måste vara vakna på den här typen av händelser, kalla det proxy-attentat, i Sverige där man använder svenska krafter eller europeiska krafter i Europa för att destabilisera både Sverige och EU, säger han.

Fredrik Hallström, enhetschef för arbetet mot kontraterrorism och extremism på Säpo.
Fredrik Hallström, enhetschef för arbetet mot kontraterrorism och extremism på Säpo. Bild: Henrik Montgomery/TT

Fakta: Azovregementet

När kriget i östra Ukraina bröt ut 2014 var den ukrainska försvarsmakten illa rustad, varför ett stort antal frivilligförband bildades.

Ett av dessa, Azovbataljonen (som senare bytte namn till Azovregementet), bildades i kuststaden Berdjansk. Namnet kom från Azovska sjön.

Bland grundarna fanns flera framstående högerextremister och nynazister.

Azov gjorde sig ett namn i Ukraina genom sitt deltagande i striderna om kuststaden Mariupol under våren och sommaren 2014.

Regementet har sin bas i samma stad och deltar även nu i strider i och runt Mariupol.

Dess soldater har vid upprepade tillfällen anklagats för krigsförbrytelser av bland annat Amnesty.

Azov har genom åren lockat till sig högerextrema frivilliga från en rad länder, däribland Sverige.