Svenska Dagbladet berättar på måndagsmorgonen historien om Sveriges usla flygberedskap i påskas. Den ryska flygövningen, inklusive tunga bombplan, attackerade svenska mål under långfredagens natt.
Intermezzot har hittills hållits hemligt.
De ryska planen upptäcktes av den svenska luftbevakningens personal. Sex snabba flygplan dök upp i öster, från baser i Sankt Petersburgsområdet, passerade över Finska viken och öster om Stockholms skärgård.
Kärnan i förbandet var enligt SvD två tunga bombplan av typen Tu-22M3, som i Nato kallas Backfire. De har fyramansbesättning och kan bära kryssningsmissiler och kärnvapen. Bombplanen skyddades av fyra avancerade ryska jaktplan av typ Su-27.
Klockan två på långfredagsmorgonen var de ryska planen utanför Gotska sandön, 30–40 kilometer utanför Sveriges territorialgräns.
– Jag kan bekräfta att det rörde sig om två bombplan, Tu-22 med jakteskort av Su-27-plan. De höll sig i internationellt luftrum vid Gotska sandön och genomförde någon form av övning. Därefter vände de tillbaka samma väg de kommit, säger generallöjtnant Anders Silwer, Försvarsmaktens insatschef, till SvD.
Anders Silwer vill inte uppge vad den ryska övningen gick ut på. Men militära källor uppger för SvD att bombplanen genomförde fingerade angrepp mot två bestämda, militära mål i Stockholmsområdet och Sydsverige.
Den svenska luftbevakningens radarsystem, stridsledningen och signalspaningen har beredskap dygnet runt. Därutöver ska det finnas en incidentberedskap med minst två startklara Gripenplan, men hur många timmar den är i gång är hemligt. Under natten till långfredagen fanns inga piloter eller plan redo.
– Nej, vi hade inte plan i incidentberedskap, bekräftar Anders Silwer.
Nato håller däremot alltid 24 timmars jaktberedskap i Baltikum. Där gick larmet och två danska F 16-plan startade från sin bas Siauliali i Litauen. De hann inte riktigt i kapp utan skuggade de ryska bomb- och jaktplanen på avstånd.
– Redan när vi upptäckte planen vid Finska viken skulle vår beredskap ha höjts och svenskt jaktflyg sänts upp. Idén med incidentberedskapen är att visa den andra staten: ”vi ser er, vi möter er, vi har koll på er”. Här hade vi uppenbarligen ingen beredskap och koll. Det är allvarligt, säger en av SvD:s källor med djupa kunskaper om Sveriges insatsberedskap.
Den ryska övningen kan knappast ha kommit som en överraskning för svenska militära myndigheter. Ryssland förvarnade i påskveckan om en stor luftstridsövning, Ladoga-2013, med över 70 flygplan.
– Men vi har normalt en bra beredskap, försäkrar Anders Silwer.
I slutet av 1980-talet hade Sverige 20 flygdivisioner, i dag finns fyra kvar. Två av dem saknar enligt Riksrevisionen så mycket personal att de inte kan gå i strid.
Försvarsminister Karin Enström (M) sa vid konferensen Folk och försvar i Sälen i januari att ”säkerhets-, krisberedskaps- och försvarspolitiken syftar till att hela tiden, dygnet runt, vara förberedd på att det oförutsägbara kan inträffa.”
Händelserna under långfredagen tyder på något helt annat.
Karin Enström säger nu till SvD att hon inte ser något direkt militärt hot från Ryssland till följd av den militära upprustningen. Hon kallar hellre upprustningen för en modernisering.
– Upprustningen sker från en låg nivå. Det är en modernisering eftersom man inte har kunnat satsa under en lång tid. En modernisering och ett effektivt försvar har varje land rätt att skaffa sig. Men jag sätter inte ett likhetstecken mellan en ökad militär förmåga och ett ökat hot mot Sverige, säger Karin Enström till svd.se.
