Thomas Quick är dömd i sex rättegångar för att ha mördat åtta personer. Han har dessutom i polisförhör erkänt långt över 20 mord, som han säger sig ha begått i Sverige, Norge och Finland.
I flera tv-program av SVT-journalisten Hannes Råstam har Quick det senaste året tagit tillbaka samtliga erkännanden.
Resningsansökan avser mordet på den israeliske turisten Yenon Levi, som hittades död på en skogsväg i Rörshyttan i Dalarna 1988.
Quick, som har bytt namn och nu heter Sture Bergwall, har aviserat att han kommer att söka resning för samtliga mord.
Överåklagare Christer van der Kwast vill inte säga något om torsdagens beslut.
–Jag kommer inte att kommentera beslutet om Quick. Det finns ingen orsak för mig att blanda mig i fallet längre. Nu har andra aktörer tagit över, säger han till TT, men tillägger ändå att han håller fast vid sin gamla ståndpunkt:
–Tidigare har jag sagt att det inte finns skäl att bevilja resning.
Christer van der Kwast, åklagare i målen mot Thomas Quick, har bland annat anklagats för att ha manipulerat bevisningen.
–Kritiken är rent trams. Jag ser inget fel i det jag gjort, bara för att argumentationen är högljudd, förklarade han tidigare i år för TT.
van der Kwast har också varit mycket kritisk mot sin åklagarkollega, överåklagare Björn Ericson, som inte motsatt sig resning för Quick.
Hovrätten konstaterar att det material som Quick lagt fram är sådant att det väcker tvivel om att hans skuld till det brott han dömts för. Hovrätten anser att det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om ansvar för brottet och beviljar resning.
Hovrätten framhåller också att ett läkarutlåtande i fråga om överensstämmelsen mellan Quicks uppgifter och den mördade mannens skador inte redovisades för tingsrätten. Det material som ingår i resningsansökan är enligt hovrätten sammantaget sådant att det väcker tvivel om Quicks skuld till mordet. Domstolen beviljar därför resning med stöd av den så kallade tilläggsregeln.
Enligt huvudregeln ska någon beviljas resning om det framkommit nya bevis som, om de varit kända vid rättegången, lett till friande dom eller mildare straff. Den som beviljas resning på den grunden frikänns ofta.
Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll säger att beslutet att bevilja resning var svårt att ta.
-Det är ett omfattande material och det var mycket att sätta sig in i. I grunden har vi en princip om att domar som vunnit laga kraft ska stå fast. Det här är ett speciellt fall som ingen varit med om tidigare, säger Wersäll till TT.
Han framhåller att den tingsrättsdom som resningen gäller enbart bygger på Quicks erkännande.
-Det fanns ingen stödbevisning. Det har kommit fram så mycket i resningsansökan som påverkar tillförlitligheten av uppgifterna. Vi tycker därför att det är rimligt att frågan om Quicks skuld prövas på nytt, fortsätter han.
Som en särskild omständighet nämner Fredrik Wersäll de uppgifter Quick lämnat i själva berättelsen av hur mordet gick till.
-Vi sätter här flera frågetecken kring det underlag som tingsrätten hade för att fatta sitt beslut. Vi anser inte att domen var felaktig men det fanns så mycket i bakgrunden i utredningen som inte kom fram under rättegången i tingsrätten, säger Fredrik Wersäll.
Han betonar att tingsrättens dom var riktig mot bakgrund av den bevisning som då lades fram i rättegången.
-Det är inte detta vi har prövat utan frågan om de nya omständigheterna ska leda till att skuldfrågan prövas igen, säger han.
Quick, som har bytt namn och nu heter Sture Bergwall, har aviserat att han kommer att söka resning för samtliga mord.
Enligt Quicks advokat Thomas Olsson är fler resningsansökningar är på väg.
-Nummer två är i princip klar och gäller Therese Johannesen, säger han.
Den 9-åriga norska flickan försvann 1988 och Quick dömdes för mordet 10 år senare. Flickans kropp har dock aldrig påträffats.-Men varje ärende måste prövas på sina egna meriter och det går inte att luta sig mot tidigare avgöranden. Arbetet blir lika omfattande varje gång. Det tar 3-4 månader att få ihop en resningsansökan, säger Thomas Olsson som anser att dagens beslut är det första steget på vägen till upprättelse för Quick.
-Det här torde kunna ses som historiens största rättsskandal, säger Thomas Olsson.
Enligt hovrättspresidenten Fredrik Wersäll betyder dagens beslut om resning inte att domstolen i något avseende tagit hänsyn till kommande resningsansökningar.
Vilken åklagare som ska försöka få tingsrätten att än en gång döma Thomas Quick för mord avgör chefsåklagare Fredrik Skoglund vid åklagarkammaren i Falun. Och han kan välja att ta hjälp från andra åklagarkammare.
–Enligt våra rutiner ska det hamna där, säger informationsdirektör Karin Rosander hos Riksåklagaren (RÅ).
Kriminologiprofessorn Leif GW Persson tror inte att någon åklagare i Sverige är beredd att driva målet i den nya rättegången mot Quick. Men det behöver inte innebära att en åklagare vägrar att ta sig an målet. När han läst in sig på fallet kan han mycket väl välja att inte föra någon talan.
–Om en åklagare gör en bedömning att det inte räcker för en fällande dom då är det ju den åklagarens självständiga beslut i så fall att lägga ned det. Men det är ju lite hypotetiskt och den möjligheten har alla åklagare i alla mål, säger Karin Rosander.
