Andelen som uppger att de oroas över brottsligheten i samhället är nu den högsta sedan Brottsförebyggande rådet började sina undersökningar.
Andelen som uppger att de oroas över brottsligheten i samhället är nu den högsta sedan Brottsförebyggande rådet började sina undersökningar. Bild: Ingela Landström/TT

Rekordmånga oroas över brottsligheten

Andelen som uppger att de oroas över brottsligheten är nu den högsta sedan Brottsförebyggande rådet började sina undersökningar. Särskilt ökar oron bland unga män. Förtroendet för polisen fortsätter dock att stiga.

ANNONS

Efter att ha legat på en stabil nivå de senaste åren har oron för brottslighet ökat det senaste året. 2019 uppgav 43 procent att de var oroliga över brottsligheten i samhället – i år ligger den siffran på 47 procent, visar den nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet.

Särskilt bland unga män 16–19 år har oron ökat de senaste åren.

– Om man ser till utvecklingen just bland unga män har oron över en treårsperiod ökat med 10 procentenheter, från 22 till 32 procent, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.

Skillnad i utsatthet och oro

I den gruppen syns även en stor ökning under samma treårsperiod vad gäller oro för att utsättas för personrån.

ANNONS

Av de brott mot enskild person som mäts i undersökningen är hot den brottstyp flest uppger att de utsattes för i fjol, medan det är minst vanligt att uppge utsatthet för just personrån.

I åldersgruppen 16–24 syns dock en ökning bland män och pojkar som uppger att de utsatts för personrån de senaste åren.

Men oro och otrygghet behöver inte vara kopplat till just utsatthet, säger Sofie Lifvin.

– Det kan bero på en mängd saker, exempelvis vad som skrivs om i medierna. Det kan också ha att göra med att man är rädd för konsekvenserna av att bli utsatt, det syns tydligt där äldre oroar sig i större utsträckning än yngre, trots att de i lägre utsträckning utsätts för brott.

Sett över hela befolkningen (16–84 år) uppger 22,6 procent att de utsatts för brott mot enskild person under 2019, vilket är en liten minskning från året innan.

– Över tid ser man dock en generell ökning för de flesta brotten mot enskild person. Undantaget är sexualbrott, där vi sett en minskning de senaste två åren, säger Lifvin.

Förtroende för polisen

Förutom oro och utsatthet för brott mäter även Brå förtroendet för polis och rättsväsendet.

Som helhet har förtroendet för rättsväsendet en svagt uppåtgående trend, där 49 procent i år uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet som helhet, jämfört med 44 procent för tre år sedan.

ANNONS

Polisen däremot har sett en kraftig förtroendeskjuts under samma treårsperiodperiod. Andelen som uppger stort förtroende för polisen har ökat med 12 procentenheter sedan 2017 och ligger nu på 54 procent.

"Det är bra att förtroendet för polisen fortsätter öka, men vi ser samtidigt att otryggheten och oron för att bli utsatt för brott aldrig varit högre", säger rikspolischef Anders Thornberg i en skriftlig kommentar till TT.

Marc Skogelin/TT

Rikspolischef Anders Thornberg. Arkivbild.
Rikspolischef Anders Thornberg. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT
Nationella trygghetsundersökningen mäter bland annat allmänhetens utsatthet för brott. Arkivbild.
Nationella trygghetsundersökningen mäter bland annat allmänhetens utsatthet för brott. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta: Otrygghet och oro för brott 2020

30 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. Det är på samma nivå som 2019.

Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det (38 respektive 22 procent).

Bland män är andelen som känner sig otrygga störst i åldersgruppen 75–84 år (24 procent) medan andelen bland kvinnor är störst i åldersgruppen 20–24 år (45 procent).

Nära hälften (47 procent) av befolkningen (16–84 år) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Andelen har ökat från 2019 då den var 43 procent. Nuvarande nivå är den högsta sedan mätningarna startade.

Andelen som känner stor oro över brottsligheten i samhället är lika stor bland män som bland kvinnor. Bland män är andelen störst i åldersgruppen 55–64 år (55 procent) medan andelen bland kvinnor är störst i åldersgruppen 65–74 år (58 procent).

38 procent oroar sig ofta för att någon närstående ska drabbas av brott, vilket är en ökning från 2019, då andelen var 35 procent.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen 2020, Brå

Fakta: Utsatthet för brott 2019

Andel av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2019* utsattes för brott mot enskild person:

Alla brottstyper: 22,6 procent (23,1 procent 2018)

Misshandel: 3,5 procent (3,5 procent 2018)

Hot: 9,2 procent (9,1 procent 2018)

Sexualbrott: 5,6 procent (6,0 procent 2018)

Personrån: 1,5 procent (1,4 procent 2018)

Fickstöld: 2,7 procent (2,8 procent 2018)

Försäljningsbedrägeri: 5,1 procent (5,1 procent 2018)

Kort-/kreditbedrägeri: 5,3 procent (5,4 procent)

Nätkränkning: 2,6 procent (2,5 procent)

*Gällande utsatthet för brott mäts kalenderåret före svarstillfället.

Källa: Nationella trygghetsundersökningen 2020, Brå

Fakta: Brås undersökning

Undersökningen bygger på ett urval av 200 000 personer i åldrarna 16–84 år.

Det totala bortfallet i datainsamlingen för undersökningen uppgår till 59,4 procent av urvalet, vilket ger en svarsfrekvens på 40,6 procent.

Svarsfrekvensen är därmed densamma som i NTU 2019.

Fakta: Brå

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS