Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Regeringen går vidare med etableringsstopp

Ett förbud mot nya religiösa friskolor kan strida mot grundläggande fri– och rättigheter.
Men regeringens mål är fortfarande att införa ett etableringsstopp.
– Det är en lagom väg att gå, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Ett stopp för nya religiösa (konfessionella) friskolor finns i januariavtalet mellan S, MP, C och L. Men regeringens utredare Lars Arrhenius pekar i sitt betänkande på juridiska svårigheter med ett sådant stopp.

– Det finns vissa utmaningar när det gäller grundläggande fri- och rättigheter, säger han.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser däremot utredningsförslaget som en bra grund att gå vidare på.

– Min avsikt är att lägga fram ett förslag om etableringsstopp för nya konfessionella skolor, som följer de internationella åtaganden som Sverige ingått, säger hon.

Men det är ett kompromissförslag, "en lagom väg":

– Vi har i många år bråkat om religiösa friskolor i Sverige. Nu har vi ett förslag som kan samla riksdagens majoritet bakom sig, säger Ekström.

Risk för diskriminering

Enligt betänkandet kan ett etableringsstopp strida mot Europakonventionen, som säger att föräldrar har rätt att välja utbildning till sina barn vilken överensstämmer med den egna religiösa övertygelsen. De som inte bekänner sig till den kristna, judiska eller muslimska tron riskerar därmed att diskrimineras, för det är dessa religioner som finns representerade i det svenska skolväsendet.

Utredningen betonar att det finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara motiverad – om det finns ett godtagbart skäl.

Ett sådant skäl skulle kunna vara minskad segregation. Men det är inte säkert att Europadomstolen skulle se ett etableringsstopp som en lämplig åtgärd för att komma åt det problemet.

Lägger förslag

Ett annat skäl skulle kunna vara att de konfessionella skolorna utmärker sig negativt. Visserligen har ett antal officiellt eller inofficiellt religiösa friskolor kritiserats eller till och med tvingats stänga på grund av uppseendeväckande brister i utbildning och ledning, men enligt utredningen går det inte att peka ut hela gruppen religiösa friskolor som problematiska.

Utredningen lägger trots invändningarna fram ett förslag om att införa ett etableringsstopp i skollagen som ska gälla från sommaren 2023. Det ingick i direktiven från regeringen.

Förskolor undantas

Ett etableringsstopp enligt förslaget skulle även innebära att de som redan driver konfessionella friskolor i dag inte skulle kunna expandera som andra friskolor. Detta riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, resonerar utredningen. Men Anna Ekström tror inte att begränsningen skulle leda till att skolorna lägger ned sin verksamhet. Socialdemokraterna ursprungliga inställning har varit att alla konfessionella friskolor, även de redan befintliga, bör förbjudas.

Det föreslagna etableringsstoppet skulle inte omfatta förskolor.

– Det är en gränsdragningsfråga. Ett skäl är att i förskolan går små barn, där föräldrarna har ett ännu tydligare uppfostringsansvar än vad föräldrar till barn i skolan har, säger Ekström.

Demokrativillkor

Enligt utredningen skulle det sannolikt räcka med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med brister och problem hos konfessionella friskolor. Utredningen föreslår bland annat att alla friskolors ägare och ledning ska prövas utifrån ett demokrativillkor. Det innebär kort att skolhuvudmän som inte står upp för demokratiska grundvärderingar, utan exempelvis försvarar våldshandlingar eller diskriminering, diskvalificeras.

Liberalerna driver på för ett etableringsstopp och partiets utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad tycker inte att det finns anledning att släppa det kravet på grund av utredningens invändningar.

– Vår målsättning är ett etableringsstopp, säger Haddad.

Han vill både ha ett etableringsstopp och skärpta villkor så att det blir lättare att dra in en skolas tillstånd.

– Vi har sett skolor som bidrar till segregation och motverkar viktiga värden som demokrati och jämställdhet, säger han.

Anna Lena Wallström/TT

Peter Wallberg/TT

Juristen Lars Arrhenius har på regeringens uppdrag utrett nya regler för friskolor med konfessionell inriktning. Arkivbild. Bild: Pontus Lundahl/TT

Detta läsår går drygt 9 400 elever på en konfessionell grundskola, enligt Skolverkets skolenhetsregister. Det motsvarar knappt 1 procent av grundskolans elever.

I registret är 72 skolor noterade som konfessionella. De skiljer sig mycket åt sinsemellan vad gäller storlek, elevsammansättning, lärarkompetens och studieresultat.

Majoriteten av dessa registrerat konfessionella skolor är kristna. Ett tiotal är muslimska och en är judisk.

Andelen elever med utländsk bakgrund på konfessionella grundskolor är 46 procent. Kommunala skolor: 27 procent. Övriga friskolor: 29 procent.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 68 procent i de konfessionella friskolorna. Kommunala skolor: 85 procent. Övriga friskolor: 76 procent.

Läsåret 2017/18 hade 75,7 procent av de konfessionella friskolornas elever godkänt betyg i alla ämnen. Kommunala skolor: 73,3 procent. Övriga friskolor: 85,4 procent.

Samlad statistik för konfessionella förskolor saknas. Enligt utredningen finns minst 242 sådana, motsvarande drygt 10 procent av alla fristående förskolor.

Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning

Utredningen föreslår:

Skyldighet för berörda friskolor och fristående förskolor att anmäla konfessionell inriktning (i dag är det frivilligt.)

Skärpta bestämmelser om att barnens och elevernas deltagande i konfessionella inslag i utbildningen ska vara frivilliga.

Ett förtydligande i skollagen om att skolor kan ha skolavslutning i kyrka eller annan gudstjänstlokal, om bön och andra konfessionella inslag inte förekommer. Närvaron ska vara frivillig.

Etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Utredningen sätter frågetecken för om stoppet kan förenas med grundläggande rättigheter som religions- och näringsfrihet. Fristående förskolor berörs inte av förslaget.

Ägarprövning av alla fristående skolhuvudmän utökas med ett demokrativillkor. Följs inte villkoren kan tillståndet dras in. Ett demokrativillkor har tidigare föreslagits för föreningar och organisationer som tar emot statliga bidrag.

Demokrativillkoret ska också gälla för fristående förskolor. Det bör övervägas om ansvaret för att godkänna och granska fristående förskolor ska föras över från kommunerna till central skolmyndighet.

Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning

Undervisning är en del av utbildningen som också innefattar raster, skolresor, skolmåltider och annat som skolan ansvarar för.

Skollagen säger att all utbildning i kommunala skolor ska vara icke-konfessionell.

Konfessionella inslag får förekomma i utbildningen, men inte i undervisningen, på fristående skolor och förskolor. Deltagandet ska vara frivilligt.

Utredningen föreslår att konfessionella inslag bör definieras som "inslag som innehåller bekännande eller förkunnande delar som tillhör en viss religion."

Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning