Raketuppskjutning skjuts upp

Raketen är tänkt att hjälpa forskare från Kungliga tekniska högskolan (KTH) att mäta egenskaperna hos de laddade partiklar som ger upphov till norrsken.

Gruppen bakom projektet Spider-2 hade hoppats att raketen skulle kunna skjutas upp under måndagskvällen.

Norrskenet uteblev

Mycket ska klaffa för att uppskjutningen ska vara till någon nytta: Vädret ska vara klart, det får inte vara för hårda vindar och månen får inte lysa för starkt. Dessutom behövs norrsken för att det överhuvudtaget ska finnas någonting att undersöka.

Och det var just norrskenet som var problemet under natten mot tisdag.

– Det blev aldrig det norrsken vi väntade på, säger Krister Sjölander på Swedish Space Corporation, SSC, som leder projektet.

"Många tårar"

Han berättar att gruppen bara har till slutet av veckan på sig innan månens ljus blir för starkt. Då måste de göra ett par veckors uppehåll tills månljuset blivit svagare. Sista chansen för säsongen är i slutet av februari, sedan står solen för högt på himlen och nätterna blir för ljusa.

– Vi har bara några försök till på oss, så även om stämningen är bra är det också pressat och nerverna är på helspänn. Vi vill alla lyckas med det här eftersom vi jobbat med det i flera år, säger han.

När raketen nått norrskenet kommer den att skjuta ifrån sig tolv friflygande instrument som sparar ner mätdata. Mätningarna tar ungefär fyra minuter och ungefär en kvart efter uppskjutningen landar instrumenten igen med hjälp av fallskärm.

– Det är ett enormt adrenalinpåslag under de här minuterna. Sedan är man ganska slut eftersom det är så emotionellt. Jag tror att det kommer fällas många tårar när det är över, säger Krister Sjölander.

Det går att följa uppskjutningen direkt med hjälp av en livesändning.

Beslut om det blir någon uppskjutning på tisdag kväll tas på eftermiddagen.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Carin Fock/TT

Anton Nilsson/TT