De senaste åren har flera mord och dråp av så kallad vaninneskaraktär begåtts i Sverige. Mordet på Anna Lindh och på den lilla flickan Sabina i Arvika är de mest uppmärksammade.
I flera av fallen har gärningsmännen sökt hjälp hos psykvården innan dåden, utan att få den hjälp de efterfrågat. Något som lett till en debatt om hur psykvården egentligen fungerar, eller inte fungerar, gentemot dessa potentiellt farliga personer.
Detta är bakgrunden till den studie som överläkaren och utredande rättspsykiatern Pete Andiné i Göteborg gjort på uppdrag av Rättsmedicinalverket.
109 personer har studerats
Andiné har studerat alla personer, åtalade för mord eller dråp, som genomgick rättpsykiatrisk undersökning vid Rättsmedicinalverkets enhet i Göteborg 1993-2002.
Totalt rör det sig om 109 personer. 90 procent är män.
Resultatet är uppseendeväckande. 31 personer hade kontakt med psykvården vid tiden för dådet.
22 av dem sökte hjälp, utan att få det, strax innan gärningen. Det kan röra sig om någon dag upp till någon vecka.
Fem av dem tvångsvårdades då de begick sin handling, men befann sig ändå ute på fri fot. En hade släppts ut från krimvården utan uppföljning. En hade inte påbörjat sin tvångsvård. Två hade avvikit från behandlingshem.
"Siffrorna är chockerande"
Vid rättspsykundersökningen efter att de begått sina våldshandlingar, visade det sig att tre fjärdedelar av de 31 personerna led av en allvarlig psykisk störning. I den grupp som inte hade sökt hjälp före dådet hade en fjärdedel en allvarlig psykisk störning
- Siffrorna är chockerande. Det rör sig om en grupp av svårt psykiskt störda människor som psykvården inte förmått ta sig an på rätt sätt, säger Peter Andiné.
- De har sökt hjälp i det vi kallar akutfasen av sin psykiska störning. De inte fått hjälp vilket kan vara en bidragande orsak till det dödliga våld som sedan inträffat.
Vill ha bättre samverkan
Vilka råd kan du ge med anledning av resultatet?
- Det krävs en mycket bättre samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och kriminalvård. Dessutom mer resurser för ett bättre bemötande och uppföljning av psykiatripatienter i akutfas, säger Peter Andiné.
Han efterlyser dessutom bättre rutiner och nya metoder för att bedöma risker och farlighet hos denna grupp. Och bättre rutiner för att desarmera farligheten.
Dessa åtgärder bör ingå i psykatrisamordnarens reformarbete, enligt Andiné. Ett arbete som just nu pågår på regeringens uppdrag.
- Vi måste också ta hot på allvar. I många av de aktuella fallen var hotbilden känd för personalen långt innan den våldsamma gärningen begicks.
