En kvinna bad "Fader vår" och viftade med ett kors. Åhörare skrek åt koranbrännarna och diskuterade högljutt med varandra. Det var många känslor i omlopp i samband med koranbränningen utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Uppskattningsvis hade omkring 200 personer som mest samlats utanför avspärrningarna, enligt TT:s utsända.
Polisen hade kallat in förstärkning från hela landet för att hantera eventuella stökigheter. En man bland åhörarna är misstänkt för försök till misshandel sedan han, enligt polisen, plockat upp en sten med avsikt att kasta den. Han avvisades från platsen men kom tillbaka och ska då ha kastat en sten vilket ledde till att han omhändertogs och fördes till polisstationen. Men i övrigt gick det ganska lugnt till.
Sekundkort bränning
Koranbrännaren Salwan Momika och hans kompanjon hölls avskilda på en höjd, omkring 20–30 meter från åhörarna. Vid ett tillfälle tände Momika på en koran och en tunn vit rökslinga hann stiga upp från boksidorna innan anstiftaren efter bara några få sekunder själv kvävde den magra bokbranden.
Under den drygt entimmeslånga manifestationen ägnade de två koranbrännarna sig mest åt att sparka på den medhavda koranen, kasta upp den i luften och riva ut boksidor som de torkade sina skor med. Och ropa i en megafon.
Enskilda åhörare skrek med ojämna mellanrum åt koranbrännarna, men flera åhörare uppmanade dem och alla andra hålla sig lugna.
– Gå in i moskén, ge honom inget utrymme. Koranen finns i hjärtat, sade en man.
Flera åhörare tycktes med tiden tappa intresset för själva koranskändningen och började i stället diskutera yttrandefrihetsfrågor högljutt med varandra. Ett mummel bredde ut sig i folksamlingen och det var stundtals svårt att höra vad som sades från koranbrännarnas megafon. Efter drygt en timme lommade koranbrännarna iväg och försvann bakom polisens avspärrningar.
Kritik mot islam
Koranbränningen är den första som fått tillstånd sedan förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm tidigare i år slog fast att polisens beslut om att neka tillstånd för koranbränningar varit felaktiga.
Tillståndet är utfärdat till privatpersonen Salwan Momika, som den 6 februari fick nej på sin ansökan om att bränna Koranen utanför Iraks ambassad, men som senare var en av dem som fick rätt i domstol.
Salwan Momika är ursprungligen från Irak och vill genom bränningen rikta kritik mot islam.
– Vi kommer att säga: vakna Sverige. Det här är demokrati. Den är i fara om de säger att vi inte får göra så här, sade Salwan Momika i en intervju inför manifestationen.
Eldningsförbud råder
Polisen skriver på sin hemsida att anordnaren nu utreds för hets mot folkgrupp, "eftersom koranen brändes på den plats den brändes, det vill säga utanför en moské".
Koranbränningen skedde samtidigt som det råder eldningsförbud i hela Stockholms län. Han anmäldes därför även för överträdelse av eldningsförbudet.
Men även om koranbränningen kan innebära ett brott mot eldningsförbudet väger yttrandefriheten tyngre, enligt polisen.
Fakta: Detta har hänt
12 januari 2023: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen i syfte att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.
1 februari: Säpo varnar för att den senaste tidens händelser kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.
8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad med motiveringen att tidigare bränningar väckt starka reaktioner internationellt och påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan står kulturföreningen Apallarkerna, som säger sig vilja stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten.
16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Den ansökande är en kristen irakisk man som vill kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.
8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.
16 mars: Kammarrätten slår fast att polisen inte hade rätt att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med förra årets påskupplopp.
4 april: Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.
6 april: Polisen överklagar förvaltningsrättens dom till Kammarrätten med hänvisning till att frågan är "principiellt viktig".
12 juni: Kammarrätten avslår polisens överklagan och konstaterar, likt förvaltningsrätten, att polisens inte hade rätt att neka tillstånd.