Händelsen har skapat stor ilska i den muslimska världen. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fördömde tilltaget i ett tv-sänt tal och flera länder har kallat upp Sveriges ambassadör med anledning av koranbränningen, däribland Kuwait, Marocko, Irak och Förenade arabemiraten.
Premiärminister Sharif, som tidigare sagt sig vara "äcklad och förfärad" över det inträffade, höll under tisdagen ett möte där bränningen av koranen i Stockholm diskuterades, vilket framgår av ett uttalande.
Syftet med protesten, där även samtliga politiska partier uppmanas att delta, är enligt Sharif att "skicka ett budskap till skurkarna".
FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) kallade under tisdagen till extrainsatt möte med anledning av "koranbränningar i Europa". Mötet, som väntas hålla på tisdag nästa vecka, hålls efter att Pakistan inkommit med en begäran på uppdrag av den Islamiska konferensorganisationen (OIC), som har 57 medlemsstater.
FN:s människorättsråd har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem då en stor andel av medlemmarna anklagats för att själva systematiskt kränka mänskliga rättigheter.
Rättad: I en tidigare version av denna text fick FN:s människorättsråd fel förkortning.
Fakta: Mänskliga rättigheter i FN
Organen inom FN:s människorättsapparat arbetar utifrån FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948 som en "gemensam riktlinje för alla folk och nationer". Den är dock inte juridiskt bindande.
Deklarationen stadgar bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, liksom förbud mot slaveri, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Där understryks också religions-, åsikts- och yttrandefrihet.
Deklarationen framarbetades av FN:s kommission för mänskliga rättigheter. 2006 ersattes den av det nya organet FN:s råd för mänskliga rättigheter (United Nations Human Rights Council, UNHRC). 47 av FN:s 193 medlemsstater väljs av generalförsamlingen till tre år långa mandat.
Rådet har sitt säte i Genève och granskar medlemsstaterna över fyraårsperioder, men det kan också sammankallas för att hantera "kritiska" människorättssituationer. I ett nästa steg kan oberoende rapportörer skickas ut som undersökande sändebud.
UNHRC kritiseras ofta för att vara tandlöst när det väjer för frågor av politiska skäl. Länder som själva är stora människorättsförbrytare väljs ofta in som medlemmar.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) är högst ansvarig för MR-arbetet, samordnar det inom FN-systemet och för dialog med staterna.
Österrikaren Volker Türk är högkommissarie sedan 2022.