Forskare i bland annat Göteborg har upptäckt en hittills okänd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild.
Forskare i bland annat Göteborg har upptäckt en hittills okänd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Nyupptäckt gen kan slå ut antibiotika

En tidigare okänd resistensgen riskerar att slå ut även kraftfull antibiotika. Genen tycks redan ha spritt sig över världen.
– Den goda nyheten är att den inte verkar vara särskilt vanlig ännu, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.

ANNONS

Antibiotikaresistens har blivit ett allt allvarligare problem inom vården de senaste åren. Nu har en forskargrupp upptäckt ytterligare en gen som på sikt kan försvåra behandlingen av multiresistenta bakterier.

Genen, som forskarna gett namnet "gar", hittades i prover från flodsediment i Indien.

Den skiljer sig från de hittills kända resistensgenerna – men tycks redan ha spritt sig till flera sjukdomsframkallande bakterier. När forskarna jämförde genen med redan kända dna-sekvenser från bakterier upptäckte de att den resistenta genen redan fanns i bland annat salmonella- och pseudomonas-bakterier från USA, Kina och Italien.

– Den finns i olika arter på olika ställen, men det verkar bara vara i ett fåtal fall än så länge, säger Joakim Larsson, professor och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

ANNONS

Attackerar molekylgrupp

Den nyupptäckta genen tycks göra bakterier resistenta mot den senaste så kallade aminoglykosiden, en grupp antibiotika som är viktig i kampen mot multiresistenta bakterier.

– Det är en grupp av antibiotika som har funnits ett tag, där man nu utvecklat en ny variant som ska undvika en del av resistensmekanismerna. Men den har just den speciella molekylgruppen som den här resistensgenen verkar attackera, säger Joakim Larsson.

Genbaserad diagnostik

Hittills tycks genens spridning vara relativt begränsad. Men på sikt riskerar gar-genen och andra liknande gener att göra det ännu svårare att behandla till exempel sjukhusförvärvade lunginflammationer.

Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt få upp ögonen för dem, konstaterar Joakim Larsson.

– Vet man vilka vapen bakterierna kan ta till kan ju läkemedelsindustrin tänka på detta när de utvecklar antibiotikan också, säger han.

– Man håller på att utveckla mer och mer genbaserad diagnostik, då måste man känna till vilka gener som ger resistens också.

Studien har publicerats i tidskriften Microbiome.

Jens Bornemann/TT

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Ett exempel på antibiotika är penicillin.

Överanvändning av antibiotika har dock lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga. Resistensen har blivit ett stort problem i många länder.

Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

För en frisk person är det oftast inte farligt att smittas av en resistent bakterie. Det kan dock vara livshotande för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats.

Enligt en rapport från FN-organet WHO i fjol beräknas minst 700 000 människor varje år dö på grund av antimikrobiell resistens, det vill säga infektioner orsakade av läkemedelsresistenta bakterier, parasiter, virus eller svampar. Enligt prognosen kommer antalet till 2050 vara uppe i tio miljoner dödsfall per år.

Källa: Nationalencyklopedin, Vårdguiden och WHO

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS