Nytt FN-avtal om djuphavsskydd klart

I elfte timmen, eller snarare 30:e är det klart: FN har ett nytt avtal för att skydda världens djuphav.

– Båten är i hamn, säger konferensens ordförande Rena Lee och möts av långvariga stående ovationer i New York.

Deadline var satt till klockan 18.00 på fredagen New York-tid. Vid 21.30-tiden på lördagen lokal tid meddelade Rena Lee att man kommit överens om en text.

– Det känns som en livstid sedan jag kom till plenumet, säger hon.

Pågått ett decennium

FN-förhandlingarna om ett globalt avtal för att skydda djuphaven har pågått i drygt ett decennium och avbröts nära mållinjen för ett halvår sedan.

En ny omgång slutförhandlingar om avtalet inleddes för två veckor sedan i New York.

Att förhandlingarna går i mål innebär att historia har skrivits, enligt Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience center.

– Det är fantastiskt. Det är det största som hänt med hur vi förvaltar havet på 40 år, säger Frida Bengtsson.

– Äntligen kan vi komma i gång med det arbete som många har velat göra. Dels att vi kan skydda havsområden i det fria havet, det har vi inte kunnat innan, dels att vi får på plats ett regelverk för människans aktiviteter i havet.

Bara en procent skyddat

Avtalet rör de hav som inget land äger eller kan bestämma över, och som täcker 45 procent av jordens yta. Djuphaven täcker också hela 98 procent av biosfären, det vill säga den del av jorden som hyser liv.

I dag är bara ungefär en procent av djuphaven skyddade. Men när avtalet träder i kraft kan nya skyddade områden skapas.

– Det är inte perfekt och inte i alla delar så som vi velat ha det. Men det har det viktigaste som vi har eftersträvat, säger Niklas Kebbon som också företräder EU i och med Sveriges ordförandeskap.

– Det är också jätteroligt att vi har lyckats driva igenom det här under vårt ordförandeskap, fortsätter Kebbon.

Han påpekar att avtalet är avgörande för att kunna uppfylla det löfte som gavs strax före jul på FN-miljömötet i Montreal. Där klubbades en räddningsplan för naturen, där en bärande del är att skydda 30 procent av jordens yta till land och till havs.

Miljoner i EU-stöd

En knäckfråga i förhandlingarna var hur eventuella vinster ska fördelas, om det på internationellt vatten upptäcks nya marina resurser som är kommersiellt gångbara. Utvecklingsländer, som sällan har råd med kostsam forskning, ville inte bli uteslutna från eventuella förtjänster.

Debatten handlade mycket om att säkerställa rättvisa mellan det fattigare globala "Syd" och rikare länder i norr. EU utlovade över 400 miljoner kronor för att underlätta ratificeringen av fördraget och se till att det börjar genomföras så snart som möjligt.

Niklas Kebbon säger att det finns delar där man hade velat ha starkare regler, bland annat miljöskyddsavtalen och att det inte ska finnas några undantag från dem.

– Nu finns det en viss möjlighet att välja att inte vara med. Men det har skett i syfte att se till att så många länder som möjligt ändå ansluter sig till det här avtalet, säger han.

Olika förväntningar

Att det på sluttampen tog sådan tid att enas om en text tror Niklas Kebbon beror på polariseringen inom FN.

– De olika förväntningarna mellan vad man vill och vad som är möjligt har varit ett skäl till att det var svårt att komma överens.

Eftersom man drog över tiden mer än ett dygn har avtalet inte antagits än. Formaliteter återstår – som att granska språket och översätta till FN:s sex officiella språk samt juridisk granska dokumenten. Sedan kommer kommer man att samlas igen om några veckor för att formellt anta avtalet.

– Men den politiska överenskommelsen om själva avtalet finns nu, säger Kebbon.

Frida Bengtsson bedömer att fördraget kommer att bli väl implementerat.

– Det har redan funnits processer där man identifierat kandidatområden för att skyddas. Många länder står och väntar på att man ska kunna vara en del av den processen och nominera områden för skydd, säger hon.