-Man ska inte titta på Ipaden innan man går och lägger sig, det är kallt ljus i den då den bygger på dioder, säger Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi på Lunds tekniska högskola.
Det här kalla ljuset gör att vi piggnar till, särskilt eftersom vi håller både smarta telefoner och plattor såpass nära ögonen när vi använder dem, förklarar han. Tv och datorer påverkar oss inte alls på samma sätt.
Artificiell belysning är en outnyttjad resurs för oss som bor långt ifrån ekvatorn och dras med vad Laike kallar "årstidsrelaterad nedstämdhet".
Vi kan bli mycket bättre på att variera ljuset för att piggna till under det mörka halvåret, menar han. Nyckeln är att mixtra med kallt och varmt ljus som finns i led-lampor.
Det kalla ljuset får oss att vakna till och bli piggare, det varma ljuset gör att vi varvar ner och gör oss redo för nattsömn.
För att lättare piggna till under mörka vintermorgnar bör vi ha kallt ljus på morgonen, nu finns led-lampor i affären som går att reglera från kallt till varmt ljus.
-På det sättet kan vi påverka kortisolhormonet, det ska gå upp ordentligt på morgonen. Annars förskjuter vi dygnet längre in på kvällen, säger Thorbjörn Laike.
På arbetsplatser är nyckeln att plocka in belysning som lyser upp väggar och tak.
-Forskning visar att det viktigaste inte är ljuset på en arbetsyta utan det indirekta ljuset i rummet.
Därför är det olämpligt att ha stora glasväggar i arbetsmiljön när det blir mörkt utomhus så blir glasväggarna helt mörka.
De hälsovinster som går att få med rätt använd belysning uppmärksammas på en konferens i Lund, där bland andra Thorbjörn Laike deltar. Byggherrar, kommuner och andra aktörer som har makt att påverka vilken belysning som används i till exempel nybyggen har bjudits in för att ta del av de nya tekniker som finns.
Forskarna studerar hur vi upplever och påverkas av ljus och färg i det artificiella ljuset, som vi häruppe i norr är så beroende av under vinterhalvåret.
Det görs både laboratorium och ute på fält, till exempel på kontor och i skolor.
Ljuset påverkar välbefinnandet, som i sin tur har betydelse för både beteende och prestation.
Många i Sverige upplever besvär och trötthet vid årstidsväxlingarna. Riktigt stora besvär - årstidsbunden depression, drabbar några procent av befolkningen. Detta förekommer knappt i trakterna kring ekvatorn men blir vanligare ju längre söder och norrut man kommer.
Hormonerna melatonin och kortisol påverkas av ljuset - melanin är sömnhormon vars nivå stiger i skymningen sedan gör det lättare för oss att somna.
Kortisol är ett stresshormon som vi behöver få en skjuts av på morgonen för att komma igång med dagen.
Källa: Nationalencyklopedin, Vårdguiden 1177, Thorbjörn Laike, Lunds tekniska högskola (TT)