"Regeringen behöver se till att betygssättningen blir likvärdig. Annars hotas systemets legitimitet”, säger riksrevisor Helena Lindberg. OBS: Arkivbild.
"Regeringen behöver se till att betygssättningen blir likvärdig. Annars hotas systemets legitimitet”, säger riksrevisor Helena Lindberg. OBS: Arkivbild. Bild: Berit

Ny granskning: Många skolor ger fortfarande för höga betyg

Många skolor ger högre betyg till eleverna än vad i förhållande till resultatet på nationella prov. Något som regering och riksdag under flera år har försökt åtgärda med nya regler.
Det har dock inte lyckats, visar en ny granskning från Riksrevisionen.
– Regeringen behöver se till att betygssättningen blir likvärdig. Annars hotas systemets legitimitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

ANNONS
|

Det har länge larmats om att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg. Enligt GP:s tidigare rapportering kan det, på vissa skolor, handla om uppemot 80 procent av eleverna som höjer sina slutbetyg i olika ämnen jämfört med sitt resultat på nationella provet – medan väldigt få elever, om ens en enda, får sänkt betyg.

Det innebär att samma kunskapsnivå kan leda till helt olika betyg beroende på vilken skola man går på. Enligt en tidigare rapport från Skolverket är förfarandet vanligare på friskolor än kommunala skolor.

Skolornas skiftande bedömningar kan innebära orättvis förtur till gymnasiet samt högskolor och universitet – och i förlängningen arbetsmarknaden.

ANNONS

Regering och riksdag har försökt komma åt problemet. Bland annat ändrades skollagen 2018 så att resultatet på de nationella proven ska spela större roll för elevernas betyg. Även Skolinspektionen har bedrivit tillsyn.

Men enligt en ny granskning från Riksrevisionen har statens insatser inte gett önskat resultat. Myndigheten har tittat på gymnasieskolan där skillnaderna fortfarande kvarstår.

Lärare och rektorer osäkra

Störst skillnad är det för elever som fick svaga resultat på proven i matematik och svenska. Närmare 64 procent av eleverna som fick underkänt i provet i matematik fick ett högre betyg av sin lärare. I svenska var motsvarande andel 55 procent.

Granskningen visar också det motsatta problemet, det vill säga att elever på vissa skolor får lägre betyg än vad de skrivit på proven. Det gäller framför allt i engelska, men även i viss mån i svenska.

När Riksrevisionen har intervjuat lärare och rektorer vittnar de om en osäkerhet kring hur stor roll resultatet på de nationella proven ska spela för slutbetyget. I skollagen står att det ska ”särskilt beaktas” – en formulering som de menar lämnar ett stort tolkningsutrymme.

– Lärarna är inte säkra på vad ”särskilt beaktas” betyder, och förändringarna har därför inte påverkat betygssättningen nämnvärt. I stället gör lärare och rektorer ungefär som de alltid har gjort, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.

ANNONS

Skolinspektionens tillsyn tandlös

Inte heller Skolinspektionens tillsyn har påverkat glädjebetygen. Även om de kan titta närmre på de skolor som uppvisar anmärkningsvärt stora skillnader har de inga juridiska möjligheter att ingripa mot dem eller deras huvudmän. Något som kan få stora konsekvenser, menar riksrevisor Helena Lindberg.

– Regeringen behöver se till att betygssättningen blir likvärdig. Annars hotas systemets legitimitet, säger hon.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo tycker att rapporten lyfter många viktiga frågor, men säger att de från sin sida inte efterfrågar verktyg för att kunna ingripa.

– Nej, jag tycker att det är en politisk fråga. Om man får in en central norm kan det i och för sig bli enklare att granska. Men däremot måste man fundera på vad det betyder för eleverna. De kan ha en dålig dag när de skriver provet och enstaka saker kan påverka. Man kan inte fånga upp allt som en elev förmår och presterar. Och sen skulle nog lärarna också tycka att deras profession kringskärs.

Tidigare utbildningsministern Anna Ekström (S) föreslog i höstas att de nationella proven ska rättas av en central myndighet. Något som Riksrevisionen inte bedömer kommer vara tillräckligt för att åtgärda problemet då det inte påverkar hur betygen sätts.

ANNONS

De rekommenderar nu att regeringen utreder frågan och föreslår att man tar fram en ny modell för betygssättning samt hittar möjlighet att skapa acceptabla avvikelsemått mellan prov och betyg.

LÄS MER:Här är niondeklassarna med bäst betyg i Göteborg

LÄS MER:Här är gymnasieskolorna med bäst betyg

LÄS MER:Här är Göteborgsskolorna som ger ut flest A i betyg

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS