Ny försvarsrapport: Ryskt angrepp kan inte uteslutas

Ett väpnat angrepp mot Sverige från Ryssland kan inte uteslutas. Det framkom i slutsatserna av försvarsberedningens rapport ”Allvarstid” som presenterades på måndagen.
– Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

ANNONS
|

I rapporten, som presenteras på måndagsförmiddagen, stakas en ny säkerhetspolitisk doktrin ut. Rapporten på 200 sidor blir grunden för riksdagens försvarsbeslut nästa år och ska sedan gälla för åren 2025-2030.

Hans Wallmark är försvarsberedningens ordförande. Han säger att ”det är allvarstid och att det pågår ett krig i Europa”.

– Vi har att hantera ett nationalistiskt, imperialistiskt och rustat Ryssland. Utvecklingen i Asien och Stilla havs-området påverkas oss, säger han.

Försvarsberedningens ordförande säger också att Sverige ”som Natos 32:a medlemsland” fullt ut ska axla sitt ansvar i alliansen.

– Beredningen är i allt väsentligt enig. Det tycker jag är en styrka för Sverige. Sex partier står bakom helt, två partier har en avvikande mening, huvudsakligen kopplat till att de är emot ett svenskt Nato-medlemskap, säger han vidare.

ANNONS

Ledamöterna som har anmält avvikande uppfattningar inom ”vissa områden” är Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).

”Ryssland har inriktat sig på en långvarig konflikt”

Försvarsberedningens övergripande slutsatser är enligt Hans Wallmark följande:

• Det är krig i Europa och ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Världen befinner sig i en brytningstid.

• Ryssland har inriktat sig på en långvarig konflikt med väst.

• Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel.

– Vi pratar om en mycket lång tid framåt. Vi talar om ett skifte och det gör att det finns all relevans att tala om allvarstid, säger Hans Wallmark och menar att svensk säkerhetspolitik har förändrats i grunden.

Ytterligare slutsatser från försvarsberedningen är följande:

* Den regelbaserade världsordningen, som etablerades efter andra världskriget och kalla krigets slut, utmanas av auktoritära stormakter som eftersträvar en ordning baserad på den starkes rätt.

* Det är ytterst en konflikt om vilka normer och principer som ska vara styrande; den starkes rätt eller en regelbaserad världsordning.

* Ryssland och Kina delar ambitionen att försvaga USA:s och övriga västvärldens ställning globalt.

Källa: Regeringen

”Vi ska inte göra oss av med vårt paraply”

Rapporten innefattar även slutsatser kring Ryssland och den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Dels att ”Sverige behöver utforma sin säkerhetspolitik och dimensionera sitt försvar efter spännvidden i det hot Ryssland utgör under lång tid framöver” och dels att ”ett aggressivt Ryssland, med såväl förmåga som vilja att föra krig under lång tid, bör utgöra den huvudsakliga grunden för utvecklingen av det svenska totalförsvaret”.

– Låt mig använda en metafor. Även om det skulle bli soligt väder längre fram, ska vi inte göra oss av med vårt paraply, säger Hans Wallmark.

ANNONS

Hans Wallmark pekar även på att det kommande svenska medlemskapet i Nato innebär ”den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år”.

– Även det är en insikt vi behöver bära med oss; i försvarsmakten, i politiken och i samhället, säger han.

Här pekar försvarsberedningen i sin rapport även på följande delar:

• Ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området som helhet.

• Sveriges försvarsförmåga blir en del i det kollektiva försvaret och Sveriges bidrag till Nato ska öka alliansens samlade försvarsförmåga.

– Vi är tryggare som Natoland och vi är tryggare som ansökarland, där 29 av 31 Natoländer redan har ratificerat Sveriges ansökan, säger Hans Wallmark.

Svenska prioriteringar i Natomedlemskapet

* Sveriges geostrategiska läge samt säkerhetspolitiska intressen ska utgöra utgångspunkterna. Utgå från Östersjöområdet och Nordkalotten.

* 360-gradersperspektivet: Bidra solidariskt och pragmatiskt till hela Natos säkerhet.

* Sverige förväntas kunna upplåta territorium, bland annat genom att utgöra ett uppmarsch- och basområde samt tillhandahålla försörjnings- och transiteringsområden för allierades styrkor.

Källa: Regeringen.

Peter Hultqvist (S) är försvarspolitisk talesperson och menar att Ryssland kommer utgöra ett allvarligt hot oavsett krigets utveckling i Ukraina.

– I rapporten står att Ryssland går i Neostalinistisk riktning. Det är bra att säga det. Det handlar om stigande repression mot den egna befolkningen, där man skickar folk i arbetsläger, där människor dör på ett oförklarligt sätt och propagandan dominerar vardagen. Självklart måste vi dimensionera vår försvarsmakt utifrån det ryska hotet, säger han.

ANNONS

Försvarsberedningens slutrapport läggs fram 26 april 2024.

LÄS MER:"Angrepp mot Sverige kan inte uteslutas"

LÄS MER:MSB ska lära svenskarna om Nato

LÄS MER:Procenten ska upp i Nato

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS