I dag öppnar riksdagen och de nya ledamöterna ska välja en ny talman. Talmannen är den högsta post en person kan väljas till i Sverige och står näst högst efter kungen i rang.
Det finns inga tydliga regler kring vem som får bli talman, eller från vilket parti hen ska väljas. Sedan 1982 har dock talmannen valts från det största partiet i den partigrupp som har riksdagsmajoriteten. Det skulle alltså innebära att posten går till Socialdemokraterna.
Men nu kan den traditionella ordningen rivas upp.
Redan innan valet hade alliansen lovat att de skulle nominera en egen talman, oavsett valresultat, och nu står det klart att de fyra partierna nominerar Andreas Norlén (M), i dag ordförande i konstitutionsutskottet (KU). Samtidigt nominerar Socialdemokraterna riksdagsledamoten Åsa Lindestam.
Alliansens kandidat kan vara nästa talman
Det mesta talar för att Alliansens kandidat kommer att vara riksdagens nästa talman, eftersom Sverigedemokraterna meddelar att de kommer att stödja det förslaget.
– Det finns tolkningar och påståenden om att motståndaren bryter heliga principer, det handlar om att bägge sidor talar ett slags maktspråk. Valet av talman kommer främst vara symboliskt, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Talmannen har generellt haft en enkel roll sett till regeringsbildning. Men nu väntar en oerhört komplex situation i och med det skakiga parlamentariska läget.
Senast två veckor efter att riksdagen har samlats måste en statsministeromröstning ske, om inte Stefan Löfven har avgått innan dess. Om fler än hälften av ledamöterna röstar nej måste Stefan Löfven avgå, något som man i dagens läge kan utgå ifrån.
Efter detta väntas talmannen få till stånd en ny regering och ta fram förslag på en statsminister som kan få tillräckligt med stöd i riksdagen för att röstas igenom. Talmannen har fyra rundor på sig. Om samtliga röstas ned väntas extra val.
Talmannens förslag kan sågas
Hittills har riksdagen dock alltid röstat igenom talmannens första förslag på statsminister, men i och med den låsta situationen hotar ett läge där flera förslag kan ratas.
Enligt Jonas Hinnfors finns det tre potentiella scenarion som kan vänta den nya talmannen efter Stefan Löfven har fått avgå:
• Att partierna fortsätter att samtala tills någon sviker sitt löfte och bildar en ohelig allians. En process som kan dra ut på tiden och skulle innebära en övergångsregering.
• Talmannen är medveten om hur partierna kommer att rösta och att förslaget inte kommer att gå igenom, men väljer att pröva detta ändå, för att sätta hårt mot hårt. Detta sätter press på partierna när man inser att ett extra val riskeras.
• Talmannens förslag går igenom men sedan spricker den nya regeringen på grund av det inte finns stöd för budgeten i riksdagen eftersom det inte finns någon ny "decemberöverenskommelse".
Kan bli som Tyskland och Belgien
Jonas Hinnfors pekar på Tyskland och Belgien som exempel i närtid där regeringsbildningen drog ut på tiden. Om ett sådant scenario också blir verklighet i Sverige väntar alltså en övergångsregering med Stefan Löfven som statsminister.
– Det har funnits diskussioner för vad en övergångsregering kan och inte kan göra, men den skulle kunna agera som vilken regering som helst. Det enda som skiljer sig är att den inte får utlösa extra val, det vapnet har inte Löfven som övergångsregering. Men det kan heller inte riktas misstroendevotum, eftersom den inte är röstad, förklarar Jonas Hinnfors.
Politiken är i ett fortsatt dödläge, och det är inte helt osannolikt att det håller i sig eftersom argumentationen har varit densamma som innan valet: Alliansen vill ta över regeringsmakten, men inte genom stöd av Sverigedemokraterna, i stället vill de ha stöd över blockgränsen. Socialdemokraterna å sin sida avvisar detta. Partiet vill luckra upp blockpolitiken, men eftersom Socialdemokraterna är störst ser partiet det som självklart att Socialdemokraterna också får statsministerposten.
Den talman som väljs på måndagen har alltså ett gediget arbete framför sig.
– Vi får se i vilken utsträckning talmannen har att lirka med partierna, eftersom vi aldrig har varit med om det här förut. Det finns ingen praxis för det här, konstaterar Jonas Hinnfors.
Samtidigt understryker han att talmansvalet varken gynnar det ena eller det andra blocket när det kommer till valet av statsminister.
– Man kan möjligen säga att talmannen får lite större inflytande i och med det osäkra läget, men i slutändan är det riksdagen som fattar beslutet att acceptera förslaget från talmannen och det är inget som talmannen kan påverka.
FAKTA: Fyra ska utses
Det är partigrupperna som nominerar kandidater till talmansposterna. Själva valet äger rum efter uppropet i riksdagen den 24 september.
Först väljs talman, därefter förste vice, sedan andre vice och slutligen tredje vice talman. Det är den så kallade ålderspresidenten, alltså ledamoten med längst tid i riksdagen, som förrättar valet.
Om enbart en kandidat är nominerad sker valet utan omröstning.
Om flera kandidater är nominerade gäller följande:
Om någon riksdagsledamot begär omröstning så sker valet med slutna sedlar. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.
Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna blir det en ny omröstning. Den kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald.
Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna sker en omröstning mellan de två kandidater som fick flest röster i den andra omröstningen. Kandidaten som får flest röster är vald.
Källa: Riksdagen
