Nollvisionen ett misslyckande

ANNONS

1997 klubbade riksdagen nollvisionen och fastslog samtidigt etappmålet högst 270 dödade i trafiken tio år senare. Men efter några år på rätt väg ökar antalet dödsoffer på vägarna.

- Det är ett genant misslyckande för oss alla som jobbar med trafiksäkerhet, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör och tillförordnad generaldirektör på Vägverket.

Misslyckandet beror, enligt Tingvall, delvis på att etappmålet högst 270 dödade i trafiken var orealistiskt.

- Målet sattes i en lågkonjunktur med minskande trafik. Sedan dess har trafiken ökat med nästan 20 procent, den tunga trafiken har ökat ännu mer, det finns dubbelt så många motorcyklar i trafik och allt fler unga tar körkort och kör bil.

ANNONS

Yrkesförarna skulle hjälpa till

Tingvall anser dock att den främsta orsaken är att svenska bilister fortfarande kör alldeles för fort.

- I många andra länder, bland annat Frankrike, Nederländerna och Tyskland, har man de senaste åren lyckats minska trafikdöden genom massiv polisövervakning. I Sverige har polisen, åtminstone inte tidigare, varit särskilt intresserad av trafikövervakning.

När nollvisionen formulerades och etappmålet fastställdes var trafiksäkerhetsexperterna övertygade om att farterna kunde sänkas med hjälp av yrkestrafikanterna.

- Vi hade transportnäringen med oss och trodde på allvar att när yrkestrafikanterna sänkte farten skulle trafikrytmen dämpas och de allra flesta ta det lite lugnare.

- Men den mjuka linjen har inte fungerat. Det har snarare blivit tvärtom, yrkestrafikanterna kör fortare än för tio år sedan.

Enligt Tingvall är budbilarna värst tätt följda av taxi, bussar och tunga lastbilar.

- Man får vara modig om man skall köra 70 på Essingeleden i Stockholm eller Västerleden i Göteborg när man har har en lastbil på 50 ton några meter bakom sig.

Tingvall hoppas på en attitydförändring inom branschen.

- Jag förstår att det är pressande för en lastbilschaufför att hålla 80 på de stora vägarna när han får en kolonn av långtradare efter sig. Men det finns åkerier som har ställt ner hastighetsregulatorerna så att chaufförerna aldrig kan köra över 85 kilometer i timman.

ANNONS

Körs alla lastbilar i lagliga hastigheter minskar utsläppen av koldioxid med 250 000 ton per år och åkerierna sparar en miljard kronor i bränslekostnader.

- Det är ofattbart att chaufförerna år efter år tillåts köra för fort, slösa bort enorma summor, starkt bidra till klimatförändringen och försämra trafiksäkerheten, säger Tingvall.

År Dödade Svårt skadade

1997 541 3 917

1998 531 3 883

1999 580 4 043

2000 591 4 104

2001 554 4 056

2002 532 4 592

2003 529 4 664

2004 480 4 022

2005 440 3 915

2006 445 3 959

2007 469 -

Uppgiften för 2007 gäller till och med 27 december och är preliminär.

ANNONS