Häktningsförhandlingen skedde på onsdagseftermiddagen i Solna tingsrätt. Förutom att mannen olovligen ska ha samlat in ”underrättelser om personer i den uiguriska miljön”, är det än så länge inte känt någonting om vad misstankarna gäller.
Detta är dock det tredje fallet som gäller grov olovlig underrättelseverksamhet mot person för Kinas räkning i Sverige.
– Jag är ledsen. Det händer gång på gång. Kina spionerar om uigurer, tibetaner och så vidare. Det skadade oss och samhället, säger en företrädare för den uiguriska gruppen i Sverige.
I häktningsframställan, som GP har tagit del av, framgår det att den misstänkte är en person som är företrädare för uigurernas världsomspännande organisation.
– Jag blir chockad, är det sant? Jag trodde inte mina ögon när jag såg hans namn.
Mannen anhölls i sin frånvaro i fredags. Han greps klockan 07.58 på söndagsmorgonen den 6 april, enligt handlingar i ärendet. Enligt åklagarens uppgifter till domstolen misstänks han ha spionerat mot sina landsmän sedan november 2019 – alltså under mer än fem års tid.
Organisationens företrädare säger att de i nuläget inte kan kommentera uppgifterna.
– Det här är del av en oroande trend som vi har observerat under de senaste åren, och det är en del av Kinas transnationella repression, säger dess talesperson.
Uigurerna och Kinas förtryck i Xinjiang
Xinjiang är en region i nordvästra Kina, där majoritetsbefolkningen historiskt sett varit uigurer, ett folk som talar ett turkiskt språk, vars dominerande religion är islam.
Kina har under lång tid ägnat sig åt en politik där hundratusentals spärrats in i läger, som flera länder har klassat som ett folkmord mot uigurerna. FN har slagit fast att det kan handla om brott mot mänskligheten.
Kommunistpartiet försöker att stoppa kritiken mot sin politik och hindra alla former av självständighetssträvan. Det är en av anledningarna till att man infiltrerar den uiguriska gruppen.
Källa: GP
Mannens advokat är Nils Hillert. Han kan inte uttala sig om hur hans klient ställer sig till anklagelserna.
– Nej, det kan jag inte. Åklagaren har meddelat så kallat yppandeförbud.
Din klient har ju under många år varit en ledande företrädare för den uiguriska gruppen här i Sverige. Har han använt den positionen för att spionera på sina landsmän?
– Jag kan som sagt inte uttala mig, så vi kan lika gärna lägga på.
GP har sökt den kinesiska ambassaden för att få en kommentar kring misstankarna. I ett mejl svarar de:
"Vi känner inte till omständigheterna du nämner".
GP:s reporter har tidigare intervjuat den nu gripne personen. Enligt åklagarens häktningsframställan på onsdagseftermiddagen är han misstänkt på sannolika skäl, den starkare misstankegraden. Där meddelade också advokaten att hans klient bestrider misstankarna och restriktionerna som åklagaren begärt. Större delen av den resterande häktningsförhandlingen hölls sedan inom stängda dörrar. Till slut öppnades de igen.
– Med tanke på det som sades avslutningsvis här under förhandlingen inom stängda dörrar så svarar jag ändå ja på frågan: Jo, det finns sannolika skäl för misstanke, säger rådmannen Örjan Härneskog.
Tingsrättens beslut blev alltså att den uiguriske mannen häktas på sannolika skäl misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.
Utöver den uiguriske mannen finns det även ytterligare en misstänkt i ärendet. Den personens identitet är sekretessbelagd. Enligt handlingar i ärendet greps dock även denna person på söndagsmorgonen, en timme efter den uiguriske företrädaren.
"Min huvudman förnekar brott", skriver den personens advokat Fanny Lilja i ett mejl.
Agenterna hade samma kontaktperson på underrättelsetjänsten
Det här är det tredje fallet av sitt slag i Sverige.
- 2009 greps agenten Babur Maihesuti som hade kommit från Xinjiang-regionen i Kina, där han hade haft en högt uppsatt roll som myndighetschef. I Sverige hade han haft en framträdande roll som en ledarfigur i den uiguriska gruppen. I själva verket spionerade han på dem för den kinesiska underrättelsetjänsten Ministeriet för statens säkerhet, MSS. Bland annat samlade han in bilder på vilka som deltog i demonstrationer. 2010 dömdes han till fängelse för grov olovlig underrättelseverksamhet mot person.
Den nu gripne mannen vittnade i rättegången mot agenten Babur Maihesuti.
- 2017 greps ytterligare en agent, den här gången i den tibetanska gruppen. Också den tibetanska agenten Dorjee Gyantsan hade kartlagt sina landsmän från insidan och förmedlat information om dem till den kinesiska underrättelsetjänsten. Han kom Sverige under falsk identitet som flykting. GP har tidigare avslöjat allvarliga brister i Migrationsverkets hantering av hans fall.
Båda fallen ledde till att de berörda grupperna splittrades och att en rädsla spred sig för att delta i demonstrationer och uttala sig kritiskt.
De tidigare agenterna hade en gemensam kontakt på den kinesiska underrättelsetjänsten – en journalist som arbetade här under täckmantel som Nordenkorrespondent för det kinesiska Kommunistpartiets tidning Folkets Dagblad – Lei Da.
Förra året kunde GP också avslöja att den utvisade misstänkta spionen Xuefei Chen Axelsson hade varit Lei Das kollega i Sverige – innan han upptäcktes och lämnade landet. GP:s granskning visade också att även hon dykt upp i samband med demonstrationer och manifestationer.
