Försämrad havsmiljö, miljöförstöring och klimatförändringar. Det är de här tre samhällsproblemen som oroar svenskarna mest inför framtiden, visar siffror från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, som släpptes på onsdagen.
– Oron ser ut att ha gått ned litegrann, men fortfarande är ungefär 90 procent mycket eller ganska oroade för miljöfrågor. Det visar att det är en viktig fråga för väljarna, säger Felicia Robertson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Samtidigt som oro handlar om hur vi ser på framtiden, tittar SOM-institutet också på vilka frågor som är viktiga samhällsproblem för väljarna idag. Och här har miljöfrågan fått rejält mycket mer tyngd i väljarnas ögon, från att nämnas som en viktig samhällsfråga av 10 procent 2016 till 24 procent 2019.
– Det är en väldigt tydligt uppåtgående trend, att vi rankar miljön som en viktig fråga för dagspolitiken, säger Felicia Robertson.
Fakta: Andel mycket oroande, 2019 (procent), flervalsfrågor.
Försämrad havsmiljö: 56 procent
Miljöförstöring 52 procent
Förändringar i jordens klimat 50
Terrorism 50
Ökad användning narkotika: 49 procent
Ökad antibiotikaresistens: 46 procent
Politisk extremism: 45 procent
Ökat antal flyktingar: 39 procent
Ökad främlingsfientlighet: 37 procent
Globala epidemier: 22 procent
Fråga: ”Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?”
Undersökningen gjordes innan coronapandemin bröt ut i Sverige.
Den nationella SOM-undersökningen 2019 är en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2019 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Undersökningen skickades ut till 21 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige.
Hon konstaterar att frågan har gått från en framtidsfråga, till en där väljarna ställer politiska krav, och själva kan vara mer benägna att exempelvis flyga mindre eller äta mindre kött.
Det kan bero på att kriser som bränderna i Australien eller den svåra torkan i Sverige 2018, med bränder och grillförbud, har gjort klimatförändringarna mer konkreta än tidigare.
Fler positiva till kärnkraft
SOM-undersökningen visar att yngre personer och kvinnor generellt rankar miljöfrågor som viktigare än äldre personer och män och även om många människor oavsett ideologisk tillhörighet oroas över klimathot och miljöförstöring finns ideologiska skillnader i hur högt människor rankar miljön som en dagspolitisk fråga.
– Många kan vara oroliga för miljöfrågor, men hur vi löser frågorna kopplas väldigt tydligt till våra politiska positioner. Lösningarna på klimatfrågan är ideologiskt kodade, säger Felicia Robertson.
En sådan fråga som har blivit allt mer uppdelad mellan höger och vänster, och mellan kvinnor och män är kärnkraften.
Samtidigt blir svenskarna allt mer positiva till kärnkraft. Siffror från SOM-institutet visar att det försprång de som vill avveckla kärnkraften har, över de som vill behålla den har minskat bland svenskarna mellan 2017 och 2019.
– Det har att göra med vad som hände i valrörelsen 2018, säger Sören Holmberg, seniorforskare vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och grundare av SOM-institutet.
LÄS MER:Därför finns förutsättningar för konservativt block
KD och partiledaren Ebba Busch Thor vände då i frågan och argumenterade för en fortsatt kärnkraft i Sverige.
– Och därmed gick KD emot vad de själva hade gått med på i Energiöverenskommelsen två år tidigare. Sedan svängde även Moderaterna och vi fick en diskussion om Ringhals och det ledde till den här rätt stora opinionssvängningen, säger Sören Holmberg,
Och sedan dess har frågan om kärnkraften åter blivit mer politiserad, där väljare som röstar åt höger är mer positiva än väljare som röstar åt vänster.
55 procent av dem som sympatiserar med M respektive SD är exempelvis positiva till en fortsatt användning av kärnkraft, medan 17 procent av S-sympatisörerna och 14 procent av MP-sympatisörerna är det, enligt undersökningen.
Sören Holmberg säger att det framförallt är män som har blivit mer positiva till kärnkraft de senaste åren.
– Nu är åsiktsskillnaden mellan kvinnor och män i kärnkraftsfrågan större än på mycket länge, säger han.
Fakta: Så tycker svenskarna om energipolitiken 2019
Solenergi, vindkraft och vågkraft är de energislag som störst andel svenskar vill att man satsar mer på.
Minst andel vill satsa mer på kol/olja, naturgas och kärnkraft.
43 procent vill avveckla kärnkraften på lång sikt.
34 procent vill att kärnkraft används på lång sikt.
Det här glappet har minskat sedan 2017 eftersom färre än tidigare vill avveckla kärnkraften och fler än tidigare vill behålla den.
Källa: SOM-undersökningen 2019.
