Strax före midnatt på fredagen öppnade Gotlandsfärjan från Nynäshamn portarna till bildäcket i Visby hamn. Förutom privatbilister rullade också ett antal stora lastbilar med fordon på släpet samt flera andra militärfordon ut. Det var minibussar, bandvagnar och terrängbilar. Medan personbilarna snabbt försvann från hamnplanen samlades militärfordonen innanför stängslet innan de gav sig av. En del personal åkte i samlad konvoj, andra gick till fots.
Militärfordonen var ungefär ett trettiotal till antalet, men färjan från Oskarshamn – som anlände strax före – hade ytterligare ett antal försvarsfordon och militär personal ombord. Bland dem fanns exempelvis hundförare från Göteborgsgarnisonen. Tidigare under fredagen landade mer militära resurser från Boden på Visby flygplats.
Nästa dag, på lördagen, fortsätter inströmningen av lastbilar och jeepar, vid 14.30 kommer ytterligare en färja med minst dubbelt så många fordon i Försvarsmaktens mörka färger och med larvfötter, tunga containrar på släp eller stora lådor på taket. Samtidigt går soldater fram och tillbaka framför färjeterminalen med en hand på sitt vapen.
Inflödet av resurser till Gotlands regemente tog fart runt julhelgen. Då passerade några ryska landstigningsfartyg genom Västerhavet och fortsatte vidare in i Östersjön via Stora Bält.
Nyckelplats för stormakterna
Det i kombination med en mer hotfull stämning vid den ukrainska gränsen har fått svenska Försvarsmakten på tårna. Ön som annars är känd som ett sommarparadis för stockholmare med raukar och saffranspannkaka ses som en nyckelplats av stormakterna och av Sverige.
– Det är väl ingen hemlighet att hamnen i Slite är strategiskt viktig, så det är klart att vi visar upp oss här, säger Johan Ekstrand, som är närstridsledare på regementet P18 strax utanför Visby.
Han och hans kollegor har kört två stridsfordon längs väg 147 mellan hus, får och planterad granskog för att komma fram till hamnen i orten Slite på nordöstra Gotland. Bakom honom tronar Cementas stora anläggning och lite längre bort i hamnen ligger Kustbevakningens fartyg.
På Johan Ekstrands bröst och höfter vilar nästan 20 kilo utrustning – en AK5:a, en pistol, ammunition och sambandsutrustning.
Fått fler kollegor på plats
Några av hans pansarskyttekompanis uppgifter är vanligtvis att patrullera på olika platser på ön, som här i hamnen. Det arbetet fortsätter ungefär som vanligt. Men de har nu betydligt fler kollegor än normalt, eftersom det har flugits in personal från förband över hela landet för att förstärka regementet.
– Det är klart att det är spänt och det märker man av, i medierna till exempel, men det är ju Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige och därmed Gotland, säger Johan Ekström.
Lite längre bort står Kjell Gardelin och tittar på samlingen grönklädda och de stora fordonen. Han har hand om Slites sjöfartsmuseum precis vid hamnen som just nu har en utställning om Ryssland. Han har passerat 80 år och minns hur tyska soldater kom till södra Gotlands flyktingförläggning under kriget. Hans pappa körde ambulans och tog de som sårats i strider med ryssarna till sjukhus.
Ingen rysskräck
Kjell berättar också att han, för Kustbevakningens räkning, har undsatt fiskare som trålat upp gamla senapsgasbomber och bordat många ryska fiskefartyg som sökt lä i närheten av Gotland genom åren. Att förhålla sig till Ryssland och ryssar är inget nytt på ön. Han känner ingen oro för dagens läge.
– Jag har ingen rysskräck, jag har varit i Ryssland flera gånger, säger han medan några ur Johan Ekstrands patrull lämnar stridsfordonet och slår en lov kring hamnen.
Kjell har märkt av att det nu är fler militärer på Gotland, men det gör honom inte någonting. Han är dock mindre imponerad av den svenska samverkan med Nato.
– Lite samverkan säger jag inget om, men nu verkar det som att det blir mer och mer. Det tycker jag är provocerande, säger han.
Under veckan har Försvarsmakten gått ut med att de ”omfördelat militära resurser”. I praktiken betyder det att det plötsligt är väldigt mycket mer militär personal på Gotland.
Enligt Gotlands regementschef Mattias Ardin kommer extrapersonalen från de andra regionerna att hjälpa regementet att göra mer av de saker de redan gör, som att inhämta information och hantera situationer som kan dyka upp.
Låg risk för väpnat angrepp
Men han kan inte betona nog att det inte handlar om någon höjd beredskap. Han ser att risken för ett väpnat angrepp på Gotland är låg – han sover helt enkelt gott om nätterna.
Varför behövs det mer resurser just här just nu?
– Vi har sett ett försämrat omvärldsläge i vårt närområde under ganska lång tid. Vi har rätt mycket militära aktiviteter i Europa överlag. Försvarsmakten har valt att, utifrån den bedömningen, fördela en del resurser ur ordinarie verksamhet på Gotland, säger Mattias Ardin.
Varför är det anmärkningsvärt att fem ryska fartyg kommit till Östersjön?
– Det är mycket militär aktivitet. Försvarsmakten har en god uppfattning om vad som sker, vi följer det nogsamt och vidtar de åtgärder som krävs kring den lägesbilden. Jag är ganska trygg med att vi har rätt bra koll som vad som sker.
