Under 2019 fick 22 personer som Säkerhetspolisen bedömde som säkerhetshot tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Detta då de inte kunde utvisas på grund av risk för dödsstraff, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling.
Ett uppehållstillstånd innebär rätt till förmåner som bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning. Man kan även få ett svenskt id-kort och ibland ett främlingspass vilket ger möjlighet att resa inom Schengen och till andra länder.
Nej från överdomstolen
– Ser man på de som får avslag i dag, då de inte når upp till rätten för skydd, då blir de av med allt: bostad, dagersättning och så vidare. Så säkerhetshoten får bättre rätt än vanliga asylsökande, säger Mikael Ribbenvik, som i en debattartikel i Dagens Nyheter efterfrågar ett nytt regelverk för Migrationsverket att förhålla sig till.
Under 2017 försökte verket etablera en ny praxis för just de här personerna, genom att sluta bevilja tillfälliga uppehållstillstånd och i stället sätta ärendena i vänteläge till dess att det går att genomföra utvisningen. Det innebar att förmånerna som kommer med ett uppehållstillstånd försvann, likaså möjligheten att resa.
Men Migrationsöverdomstolen kom fram till att förfarandet saknade stöd i lagen, och sedan dess har verket fått bevilja tillfälliga uppehållstillstånd för dessa personer.
Ny utredning
En utredning för att se över regelverket för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter tillsattes av regeringen 2018 och ska redovisas senast den 31 mars. Mikael Ribbenvik befarar att denna fråga inte kommer att vara med i utredningen.
– Det är viktigt att vi påtalar den här frågan, och att den behöver adresseras i utredningen.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson skriver i en kommentar till TT att regeringen planerar att remittera ett lagförslag i frågan under våren.
"Det är inte en acceptabel situation. Ordningen har gällt länge i Sverige, under regeringar av olika färg. Vi har påbörjat ett arbete för att hitta en lösning som är både effektiv och rättssäker".
Attraktivt Sverige
Från Migrationsverket önskas en ändring i utlänningslagen som tillåter verket att sätta ärenden på vänt, likt det system man använde 2017 innan domstolen dömde det olagligt.
Med dagens regelverk riskerar Sverige att bli attraktivt för "den här typen av personer", säger Mikael Ribbenvik.
– Och vi blir inte så högt sedda av andra länder. De har svårt att förstå att vi tycker att personerna är farliga men fortsätter ge dem pass och uppehållstillstånd.
Säkerhetspolisen har ingen kommentar till verkets förslag men håller med om de problem som pekas ut.
– Vi välkomnar den översyn av lagstiftningen som regeringen gör i och med den här utredningen, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo, och framhåller att de önskar en effektivare och tydligare lag.
– Vi delar också uppfattningen att det är problematiskt att individer som bedöms vara ett säkerhetshot, och som har ett utvisningsbeslut, är kvar i Sverige. Det är också problematiskt att tillfälligt uppehållstillstånd gör det lättare att stanna och verka i Sverige även när man bedöms utgöra ett säkerhetshot, säger Wernstedt.
Rättad: I en tidigare version förekom ett felaktigt datum för när regeringens utredning ska presenteras.
Marc Skogelin/TT
Ola Westerberg/TT
Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket, och innebär att man får ja på asylansökan och får stanna i Sverige. Man kan få antingen ett permanent eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär att man får stanna i Sverige en viss tid, oftast tre år eller 13 månader. När ett uppehållstillstånd går ut kan man ansöka om förlängning.
Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN:s flyktingkonvention, men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler.
Den som är flykting ska ha välgrundade skäl att befara förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. En person kan även bedömas vara alternativt skyddsbehövande om den riskerar dödsstraff, kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson riskera att skadas på grund av väpnad konflikt.
Om en person har begått krigsbrott, brott mot mänskligheten, annat grovt brott, eller om den utgör ett hot mot rikets säkerhet kan den inte få asyl i Sverige. Man kan dock få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om man inte kan återvända till hemlandet på grund av risk för att dödas eller förföljas där.
Källa: Migrationsverket