Precis som i Göteborg för två år sedan kom Stefan Löfven en dag sent till partikongressen. Den gången var det terrordådet på Drottninggatan som gjorde att statsministern behövdes på annat håll. Den här gången var det Europeiska rådet och förhandlingar om bland annat Storbritanniens utträde ur EU, som orsakade förseningen.
Väl på plats möttes Stefan Löfven av jubel och applåder. Den eventuella kritik mot januariavtalet som pyr under ytan märktes inget av.
Lovade satsning på högre utbildning
Statsministern ägnade nästan hela sitt kongresstal åt utbildning och fortbildning. Han sa att Sverige inte ska konkurrera med arbetets pris, utan kunskapens värde och utlovade satsningar på bland annat en massiv utbyggnad av yrkeshögskolan och högskolan, med 30 000 nya platser under de kommande sex åren.
– Det behövs i en tid av extremism, falsk propaganda och klimathot, sa han på presskonferensen efteråt – och lovade lärcentrum över hela landet.
– Det ska gå att få en högre utbildning överallt. Det ska inte finnas en vit fläck på kartan.
I talet tog Stefan Löfven avstamp i historien och berättade om hur hans mamma växt som människa på studiecirklar och hur han själv samlats med vännerna på fackklubben på Hägglunds på kvällarna för att öka sin bildning.
– Vi beskriver ofta välfärdsstatens framväxt i termer om rikedom. Bättre levnadsstandard. Högre löner. Men kanske var det viktigaste genombrottet det intellektuella.
Alla ska kunna växa och växla
Han sa att bildningen är grunden för den breda, djupa demokratin.
– Bara den som förstår sitt samhälle kan förändra det. Det är grunden för den jämlikhet som gjort att en sådan som jag, efter grundskola, gymnasium, yrkesutbildning och studiecirkel efter studiecirkel kan stå här som landets statsminister.
Vid sidan av satsningen på yrkeshögskola och högskola pekade Stefan Löfven på att man vill införa en ny reform så att "alla kan växa och växla".
– Det ska vara lika självklart för alla på en arbetsplats att ständigt kunna uppgradera sina kunskaper, både för nuvarande jobb – och för nästa.
Försvarade januariavtalet
I sitt kongresstal berörde statsministern också januariavtalet med Liberalerna och Centerpartiet. Han sa att partiet, efter valresultatet, kunde valt en annan väg och sagt att någon annan fick ta över.
– Men så gick jag tillbaka till vår historia.
Han talade om hur det "pyrde" över hela Sverige 1932. Att 30 000 daglönare vandrade på landsvägarna, att arbetslösheten var skyhög. I det läget nådde Socialdemokraterna en kompromiss med Bondeförbundet. Båda parter svalde delar av den andres politik man egentligen tyckte illa om, för att komma framåt.
– Vi bröt förlamningen. Vi lade grunden för välfärdsstaten och visade att demokratin kunde fungera.
Hör ingen kritik mot avtalet
I kongresstalet sa han att Socialdemokraterna i höstas ställdes inför samma uppgift igen. Att alternativet till att ta ansvar var en "liten högerkonservativ regering, beroende av ett parti sprunget ur Vit Makt-rörelsen".
– Det är inte alltid lätt att ge och ta, men vi höll högerextremismen borta från makten. Det i sig är ett viktigt ideologiskt ställningstagande.
På presskonferensen efter talet sa han att han tyckte att det var viktigt att påminna om partiets pragmatiska förmåga. Han fick också en fråga om hur han ser på den kritik som förekommit, från bland annat LO-folk.
– Januariavtalet har ett starkt stöd i partiet. Hörde du mycket kritik mot det under den allmänpolitiska debatten igår kväll? De som är här vet att man måste kompromissa ibland.
