Det var i ett tal på Försvarshögskolan som Moderatledaren Ulf Kristersson redogjorde för partiets nya säkerhetspolitiska linje.
Tidigt i talet riktade han ett ultimatum till regeringen gällande ett svenskt Nato-medlemskap. Kristersson vill att Sverige tillsammans med Finland ska skicka in en ansökan om medlemskap till Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni.
Om regeringen hoppas att få bred förankring bakom ett sådant beslut menar Kristersson att deadlinen är satt till i mitten av juni.
– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin, säger Ulf Kristersson.
Kritiserar Hultqvist
Kristersson kritiserade regeringens nuvarande linje, som han konsekvent kallade för Hultqvist-doktrinen, och menade att den äventyrar Sveriges säkerhet.
– Det är själva syftet med Hultqvist-doktrinen om militär allianslöshet. Att vi medvetet avstår från att ge – och därmed från att få – försvarsgarantier från andra. Och istället lever på hoppet om oförberedd militär hjälp. Det är i bokstavlig mening en svensk osäkerhetspolitik, säger Ulf Kristersson.
Moderatledaren tog också åt sig äran för de satsningar som görs på försvaret just nu och menade att det är hans parti som gång på gång under den gångna mandatperioden samlat majoriteter för att öka försvarsanslagen.
– De besluten har fattats trots Peter Hultqvist, inte tack vare.
Försvarsberedningen kom nyligen överens om att anslagen till försvaret ska öka till två procent av Sveriges BNP. En försvarsbudget på två procent av BNP är kravet som Nato ställer på länder för medlemskap. Utgår man ifrån 2022 skulle det innebära en förstärkning motsvarande 42 miljarder kronor.
Vill nå två procent till 2035
Regeringen har sagt att det ännu är oklart när det är möjligt att nå de ökade nivåerna, men nu tänker Ulf Kristersson samla stöd i riksdagen för att peka ut ett år då tvåprocentsmålet ska vara nått.
– Moderaterna kräver också, och kommer försöka samla majoritet för, att försvarsanslaget ska upp till Nato-standard på två procent av BNP – till 2025, inte till ett oklart år på 30-talet, säger han.
Moderaterna kommer, vid ett eventuellt maktskifte, att inrätta ett nationellt säkerhetsråd som opererar under regeringen, vars arbete kommer ledas av en nationell säkerhetsrådgivare som sitter i statsrådsberedningen. Inspirationen har hämtats från andra länder, som USA.
Kristersson berörde framförallt hotet från Ryssland i sitt tal, men också Kina. Han menar att Sverige och EU behöver verktyg för att kontrollera utländska investeringar, men också bedöma de risker som finns i kinesisk teknik som används inom säkerhetskänslig infrastruktur.
– En bra tumregel är denna: får vi göra det i Kina så kan de få göra det hos oss. Om inte, så – just det – nej.
LÄS MER: Därför kan Socialdemokraterna svänga i Natofrågan
LÄS MER: Moderaterna i ny svensk-finländsk Natogrupp
LÄS MER: Kristerssons press på Socialdemokraterna: Gör Nato till en valfråga
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.