Med mindre än ett år till valet har två partier farligt låga opinionssiffror, visar GP/Sifos väljarbarometer från oktober.
Liberalerna, är nu åter under 3 procent. Signifikant under riksdagsspärren, även om siffran är bättre än i somras.
– Med så dåliga siffror kan man inte lugnt luta sig tillbaka och förlita sig på stödröster. Det är väldigt minerad mark, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Om den interna kritiken kring vägvalet kring SD åter blossar upp i partiet, och de inte ses som en självklarhet i den borgerliga konstellationen, är det svårare att få de här stödrösterna, enligt Hinnfors.
Även Miljöpartiet skulle riskera att åka ur riksdagen om det vore val idag. Trots att klimatförändringen oroar svenskarna har partiet länge vandrat kring spärren, och stannar nu på 3,7 procent.
Jonas Hinnfors konstaterar att det gick dåligt redan i valet 2018. I jakten på att visa sig regeringsdugliga har man behövt genomlida svåra kompromisser.
En lång väg att vandra, som är svår för ett parti med aktivistbakgrund.
– Sedan har regeringstiden tillsammans med det mycket större Socialdemokraterna varit komplicerad. Här har de varit junior, och för att sitta kvar i regeringsställning har de tvingats kompromissa om miljö och migration, säger Jonas Hinnfors.
Samtidigt pågår en diskussion ifall MP ska bredda sin politik, eller fokusera snävare, och hårdare på miljöfrågor. Samtidigt som klimatet står på både mediernas och politikernas agenda, är det andra frågor, som brott och straff samt skola, som dominerar när det gäller konkreta politiska förslag som ställs mot varandra.
Om det fortsätter att vara så förlorar partiet på att snäva in sig, enligt Jonas Hinnfors.
– Men om klimat och miljö blir viktigare frågor i valrörelsen, om de knyts till konkreta politiska stridsfrågor, kanske det gynnar MP på att fokusera mer på miljö och klimatfrågan.
Problemet är att MP är för små för att själva styra den agendan. Den sätts snarare av S och M.
S illa ute
Med 26.6 procent tycks Socialdemokraterna ha stabiliserat sig på en något högre nivå än under och efter sommarens regeringskris, då Vänsterpartiet vann mark i stället.
Men historiskt sett är partiets siffror mycket låga.
– De är verkligen illa ute, säger Jonas Hinnfors, och konstaterar att det är svårt att se att de på ett enkelt sett kan bilda en vänstermajoritet efter valet.
Valet står mellan att gå i opposition och slå från vänster, eller försöka bygga upp ett samarbete där de lyckas få ihop C och V, där avståndet i den ekonomiska politiken är enormt.
Då kan det bli splittring
Om det ens är ett val. För i oktobermätningen är M, SD, KD och L på marginalen större, förutsatt att både L och MP räknas in.
Så, hur mår det borgerliga block som allt mer är på väg att ta form?
Jonas Hinnfors konstaterar att partiledarna stöttade varandra i SVT:s partiledardebatt för någon vecka sedan. Men det finns något som hotar att splittra partierna.
För även om både M respektive SD nu är 2 procentenheter större än i valet 2018, har det tagit stopp. Jonas Hinnfors menar att risken är att det hårda fokuset på brott och straff, och integration/migration kopplat till brottslighet, inte fortsätter att ge utdelning i ökat väljarstöd.
Det betyder att de kan behöva bredda politiken för att försöka locka fler väljare.
– Då kan det potentiellt komma upp frågor där de har väldigt olika uppfattning. Skatter, bidrag, offentlig sektor. Pensioner. Det är tänkbara konfliktfrågor som jag tror att man är lite orolig för, säger Jonas Hinnfors.
LÄS MER:MP vill ha klimatbudget på 1 000 miljarder
Så gjordes GP/Sifos oktobermätning:
Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"
Kantar Sifos väljarbarometer bygger på 6 152 6 intervjuer, gjorda 4–14 oktober 2021, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.
50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer.
Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.
12,9 procent uppger inget parti.
