Jonas Trolle kommer närmast från en tjänst som kriminalkommissarie i Stockholm och har lång erfarenhet av att arbete mot grov organiserad brottslighet. Under åren som polis har han haft flera ärenden där man misstänkt att grovt kriminella varit lierade med våldsbejakande extremism.
- Vissa av de ärendena har haft knytningar till olika extremistmiljöer där pengar slussas vidare i olika led. Man använder kriminalitet för att försörja extrema åsikter. Man kan sälja narkotika i syfte att använda vinsten för att utbilda människor i träningsläger, säger Jonas Trolle.
Kopplingarna är täta och har också blivit mer synliga, enligt Trolle.
- Men de organiserade kriminella har inte alltid en uppfattning om att det förhåller sig så, säger han.
Knark och vapen
Framför allt handlar det om narkotika- och vapenärenden, enligt Trolle.
TT: Vad går pengarna till?
- Köpa saker, utbilda människor, säger Trolle, utan att vilja bli mer specifik än så.
Även Säkerhetspolisen har konstaterat att kontakter med organiserad brottslighet finns och att våldsbejakande islamistiska nätverk finansierar terrorism. Oftast rör det sig om mindre summor för att exempelvis köpa flygbiljetter eller utrustning till personer som reser till konfliktområden och deltar i strider.
Kopplingarna har enligt Säkerhetspolisen inte blivit fler än tidigare, utan det handlar om vänskapsrelationer och släktband mellan personer inom olika miljöer.
- Att sympatisera med en ideologi som vill ta till våld i syfte att nå ett högre mål, det kommer per automatik att bli sammanknutet med annan kriminalitet. Det ligger i sakens natur, säger Jonas Trolle.
Lätt exponeras
Men drivkrafterna för att gå in respektive miljö är också delvis desamma, framhåller han.
- Vissa människor som drar sig till olika typer av, som vi tycker, destruktiva miljöer gör det av skäl som handlar om att vilja tillhöra något, spänningssökeri, att man är bitter och missnöjd. Många av de här människorna delar någon slags bakgrund som gör att de lätt kan exponeras och bli upptagna i den här typen av organisationer, säger Trolle.
TT: Att de står med ett ben i båda läger – hur påverkar det möjligheten att få loss dem?
- Om man bara pratar brottsbekämpning ska man alltid gå på de delar där man har störst möjlighet att vinna framgång. Om ett ärende som resulterar i en insats och slutar med lagföring också innebär att man vinner andra vinster parallellt har man vunnit hur mycket som helst.
Konfrontera tidigt
Jonas Trolle anser också att fler våldsbejakande extremister kan behöva konfronteras på ett tidigt stadium.
- Om det finns misstankar om att en person planerar att göra något ensamagerande, vad säger personen om det? Det är viktigt att man tidigt ser och argumenterar med människor och får en bild av vad det är som rör sig därinne. Vad har vi anledning att känna oro över, och vad har vi inte anledning att känna oro över?
Ett sådant agerande kan innebära risker, men Trolle framhåller fördelarna.
- Fördelen är att då kan man kanske avfärda oron, eller så får man oron förstärkt och kan vidta vissa åtgärder. Det måste ju vara mer smakfullt än att avvakta, avvakta, avvakta och aldrig få någon insikt.
Tufft hoppa av
Att hoppa av från en våldsbejakande miljö är tufft och här finns utrymme för förbättringar i samhället, anser Trolle.
- Allt kan bli bättre och i den utsträckning vi kan bidra till det med den här verksamheten så ska vi göra det, säger han.
Inte sällan handlar det om stora livsförändringar som måste göras.
- Om du varit radikaliserad och tillhört någonting som är närmast sekteristiskt, levt isolerad och bara haft en fråga och en sak – vem är du efter det? Där krävs många insatser och mycket arbete. Ofta är man väldigt avklippt från samhället i övrigt. Där måste vi se till att bidra med något i stället.
Fakta: CVE
Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
Den våldsbejakande extremismen består i dag av tre miljöer: den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön.
Ytterst syftar verksamheten till att förebygga ideologiskt motiverad brottslighet och terrorism.
Centret består än så länge av ett 10-tal anställda med kompetens inom bland annat kriminologi, radikalisering, sociologi och demokratifrågor.
Tidigare fanns den nationella samordnaren mot extremism, som tillsattes 2014.
Den 1 januari 2018 övergick verksamheten till Brottsförebyggande rådet och inrättades då som CVE.
Källa: CVE; TT:s nyhetsarkiv
