Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Karin Karlsbro, Liberalerna (L). Bild: Jessica Gow/TT

Karin Karlsbro (L) vill att EU ska få bestämma mer

Hon menar själv att hon är Sveriges mest Europavänliga kandidat från Sveriges mest Europavänliga parti. Samtidigt är hon antagligen den mest okända av de etablerade partiernas toppnamn.
Karin Karlsbro är Liberalernas förstanamn i valet till Europaparlamentet.

Liberalerna är kanske de ivrigaste påhejarna bland de svenska partierna när det gäller det europeiska samarbetet. Partiet vill införa euro i Sverige, men också ge EU rätt att beskatta medlemsländerna, bland annat genom att införa en gemensam koldioxidskatt. Dessutom vill partiet att ett europeiskt FBI skapas för att hantera gränsöverskridande brottslighet.

Men Liberalernas uppladdning inför Europaparlamentsvalet har inte varit optimal. Partiets förstanamn var ursprungligen Cecilia Wikström. Efter en debatt om Wikströms sidouppdrag i olika styrelser fick hon välja på att avsäga sig uppdragen eller petas som toppnamn. Wikström valde att behålla styrelseuppdragen. Det innebar att Karin Karlsbro flyttades upp från plats fem till plats ett på Liberalernas lista. Karin Karlsbro är en etablerad liberal politiker, bland annat som tidigare LUF-ordförande, kommunpolitiker och stabschef hos statsrådet Nyamko Sabuni, men är inte ett lika bekant namn som många andra toppkandidater.

– Det stämmer att jag inte är känd. Från det att jag fick förtroendet att stå som förstanamn på vår lista så har jag lagt full kraft på att vara ute och debattera och träffa väljare. Det känns roligt att vara Liberalernas kandidat.

LÄS MER: Liberalernas interna sjabbel kan göra EU-valet till en rysare

Frustrerad över ökad populism

Hoppet upp till platsen som toppkandidat innebär att Karin Karlsbro plötsligt går från en försvinnande liten möjlighet att bli Europaparlamentariker till en god chans att få spendera fem år i Bryssel och Strasbourg – även om opinionsundersökningar just nu placerar Liberalerna farligt nära spärren för att komma in. Karin Karlsbro menar att ökande populism, att länder vänder sig inåt och att EU hotas av till exempel britternas utträde gjorde frågan om att bli partiets förstanamn lätt att svara på.

– Jag har funderat lite under tiden sedan jag blev toppkandidat om varför jag tackade ja. Jag blev frustrerad när Trump valdes och hur han sedan vände demokratin ryggen. Samma sak när Brexit inleddes. Jag vill vara med och jobba för ett annat Europa. Jag har känt det i varenda cell i kroppen så när jag fick frågan var det väldigt enkelt.

I likhet med många andra partier menar Liberalerna att ökad populism och nationalism är en av de frågor som blir viktiga under den kommande mandatperioden. Men medan många andra partier menar att vägen framåt därför bör vara att EU fokuserar på kärnuppgifter menar Liberalerna att motmedlet snarare är att fördjupa samarbetet.

– Jag tycker det är bekymmersamt att se att det finns partier som tvekar och vacklar. När man tänker på vilka utmaningar vi står inför… Lagom duger inte. Det luktar populism.

Ökad överstatlighet

I klimatfrågan vill Liberalerna förutom att införa en koldioxidskatt, bevara och utveckla kärnkraften.

– En gemensam skatt är ett skarpt förslag för att få en konkret förändring. Vi diskuterar klimatet mycket men tyvärr tycker jag generellt att det finns alldeles för få förslag.

FBI är USA:s federala polismyndighet som hanterar bland annat terrorbrott och organiserad brottslighet. Kritiker menar att en federal EU-polis är ett steg mot Europas förenta stater. Karin Karlsbro menar att ökat polisiärt samarbete är nödvändigt för att komma åt gränsöverskridande kriminalitet.

– Organiserad brottslighet rör sig över gränserna och polisen har inte haft möjlighet att hänga med i den utvecklingen. Det är en akut fråga om man på allvar vill bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Fakta: Karin Karlsbro

Född 1970

Bor i Stockholm och Roslagen.

Karin Karlsbro arbetar till vardags som hållbarhetschef på Fastighetsägarna. I parlamentet vill Karlsbro arbeta med att fördjupa det europeiska samarbetet, till exempel i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter eller parlamentets miljöutskott.

FAKTA: Liberalerna i EU

Liberalerna fick ett stöd på 9,9 procent i valet till Europaparlamentet 2014. Det innebar att partiet fick två mandat, som Cecilia Wikström och Jasenko Selimović har haft. Enligt de opinionsundersökningar som gjorts ser Liberalerna ut att gå tillbaka kraftigt. Flera undersökningar placerar L på fyra procent, vilket är precis på spärren för att komma in.

Liberalerna ingår i den liberala partigruppen Alliance of Liberals and Democrats for Europé (ALDE) i Europaparlamentet. I den gruppen finns också Centerpartiet. Gruppen ser ut att kunna bli den tredje största partigruppen i parlamentet efter valet. Under den här mandatperioden har ALDE 67 av de 751 mandaten i parlamentet.

ALDE ser ut att gå mot ett bra val. De opinionsundersökningar som har gjorts visar att partigruppen kan hamna på någonstans kring 100 mandat efter valet till Europaparlamentet. Det skulle i så fall innebära att partigruppens storlek ökar med cirka 50 procent jämfört med valet 2014. Delvis beror det på att det franska regeringspartiet, Emmanuel Macrons La République En March, förväntas ingå i gruppen efter valet. Men det är långt ifrån säkert. De senaste månaderna har det gnisslat i relationen mellan ALDE och Macron, bland annat om vilket namn gruppen ska ha och vilka partier som gruppen bör samla.

ALDE är en av parlamentets mest EU-vänliga grupper och vill se ett starkare och närmare europeiskt samarbete i många frågor. I det valmanifest som partigruppen spikat inför valet är fokus bland annat att stärka EU:s inre marknad i den digitala sektorn, att främja självkörande fordon och infrastruktursatsningar inom och mellan EU:s medlemsstater och att verka för frihandel i världen med världshandelsorganisationen (WTO) som fundament.

Belgiske Guy Verhofstadt är Aldes gruppledare i parlamentet. Han har tidigare varit Belgiens premiärminister i tio år och företräder det liberalkonservativa partiet VLD.

Valet till Europaparlamentet handlar i förlängningen även om att utse ny ordförande till Europeiska kommissionen. Samtliga partigrupper i parlamentet nominerar så kallade spitzenkandidaten – toppkandidater – till posten som kommissionsordförande. Den toppkandidat som sedan röstas fram av parlamentet blir en av EU:s allra mäktigaste personer – förutsatt att även EU:s stats-och regeringschefer väljer att godkänna nomineringen. Nuvarande ordförande är den luxemburgska kristdemokraten Jean-Claude Juncker. ALDE har valt att inte nominera en toppkandidat, likt de andra partigrupperna. Istället har partigruppen lagt fram en mängd namn, med Guy Verhofstadt och den danska kommissionären Margrethe Vestager i spetsen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.