Luckan på Internationella rymdstationen (ISS) öppnades några minuter före beräknad tid, som var satt till 13:50 svensk tid. Strax därefter sattes strömförsörjningen till dräkterna på batteriläge, vilket är den officiella signalen för att promenaden har påbörjats.
Astronauternas uppgift var att byta ut en felande batteriladdare kallad BCDU. Rymdstationen drivs av solenergi men är utan solljus under en stor del av sin omloppsbana och behöver därför batterier.
Byta batterier
Promenaden var Meirs första, och den fjärde för Koch. Ordet promenad är egentligen missvisande eftersom det handlar om flera timmar långa, mycket krävande arbetspass. Först efter sju timmar och 17 minuter kunde de återigen kliva in i rymdstationen.
Härnäst ska de gamla batterierna på ISS bytas ut mot moderna litiumjonbatterier.
– Det finns gott om solenergi där uppe, eftersom det är molnfritt, och energin från solpanelerna leds ner till batterier. På grund av brandrisken har dessa batterier tidigare inte varit litiumjonbatterier, men nu är det dags. Passande nog lagom till när dessa batteriers upphovsmän belönas med Nobelpriset i kemi, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig vid Rymdstyrelsen.
Flera soluppgångar
Eftersom rymdstationens omloppstid runt jorden är 92 minuter fick de båda astronauterna uppleva att solen gick upp och ner ett antal gånger.
– De går i perioder som är mörka och perioder som är ljusa, under vilka temperaturen kommer att variera mellan 100 grader minus och 100 grader plus, säger Johan Marcopoulos.
Dessutom rusade astronauterna fram i en hastighet av 28 000 kilometer i timmen, även om de själva inte märkte det i tyngdlösheten.
– Nej, det är ju i förhållande till jorden som det går så snabbt, säger Johan Marcopoulos.
Trump hälsade
Medan de båda astronauterna jobbade sände USA:s president Donald Trump en hälsning via videolänk från Vita huset.
– Jag gratulerar. Ni är väldigt modiga, fantastiska kvinnor, säger han.
Men Jessica Meir vill inte ta åt sig äran för rymdpromenaden utan framhåller de kvinnliga föregångare som har gjort den möjlig.
– Det är intressant för oss men vi gör bara vårt jobb. Det är något som vi har förberett oss för i sex år, säger hon.
Hon hoppas kunna inspirera alla som har en stor dröm.
– Det här är min första rymdpromenad. Det är en fantastisk känsla som jag alltid kommer att komma ihåg.
Meir anlände till ISS, som går i omloppsbana cirka 40 mil ovanför jorden, den 26 september och väntas bli kvar på stationen i över ett halvår.
Tappade skruvhuvud
Detta är andra gången som en svensk är ute i det fria i rymden. Eller sjätte, beroende på hur man räknar, eftersom Christer Fuglesang sammanlagt genomförde fem rymdpromenader under sina två rymdresor 2006 och 2009. Under en av dessa råkade han tappa ett skruvhuvud, vilket väckte en viss munterhet nere på jorden.
– Det är inte helt ovanligt att sådant händer, även om det aldrig är roligt att göra det i direktsändning. Men den har nog brunnit upp i atmosfären vid det här laget, antagligen redan efter ett par månader, säger Johan Marcopoulos.
För även om ISS befinner sig i omloppsbana runt jorden faller föremål på detta avstånd ändå sakta ner mot jordens atmosfär, även skruvhuvuden.
– Det gör att man måste dra i gång raketerna och puffa upp rymdstationen med jämna mellanrum för att se till att den håller sin bana, säger Johan Marcopoulos.
Fredagens rymdpromenad direktsändes via USA:s rymdstyrelse Nasas tv-sida.
Johan Nilsson/TT
Född i Caribou, i USA-delstaten Maine, den 1 juli 1977. Hennes mamma är från Västerås och hon har därför svenskt medborgarskap. Hennes pappa är från Israel.
Har avlagt biologiexamen vid det välrenommerade Brown University i Rhode Island, och en examen vid International Space University i Frankrike. Har senare doktorerat och forskat i marinbiologi och dykarfysiologi. 2012 blev hon forskningsassistent vid Harvard University i Massachusetts och undersökte där djurs fysiologi i extrema miljöer. Tidigare har hon också studerat en termin vid Stockholms universitet.
Forskade i USA:s rymdstyrelse Nasas regi, bland annat om hur människan påverkas vid rymdfärder och undervattensresor. 2013 valdes hon ut till Nasas astronaututbildning bland över 6 000 sökande. 2015 blev hon formellt astronaut och i april 2019 valdes hon ut till sin första rymdresa.
Källa: Nasa, Rymdstyrelsen
ISS-programmet involverar USA, Ryssland, Kanada, Japan, och via ESA (Europeiska rymdorganisationen) elva europeiska länder, däribland Sverige.
Stationen började byggas på 1990-talet, och väntas användas åtminstone till år 2030.
Med en hastighet av cirka 28 000 kilometer i timmen tar rymdstationen ett varv runt jorden på en och en halv timme.
Under de dryga 20 år som ISS har varit i drift har över 1 900 vetenskapliga försök utförts på stationen. Mer än 1 200 vetenskapliga artiklar om dessa försök har publicerats.
Källa: Nasa