Den svenska styrkan i Sudan, som fick vara upp till 400 man, hade under operationen rätt att genomföra 'skydds-, räddnings och fritagningsinsatser' för att få ut svenskar ur Khartum.
Den svenska styrkan i Sudan, som fick vara upp till 400 man, hade under operationen rätt att genomföra "skydds-, räddnings och fritagningsinsatser" för att få ut svenskar ur Khartum. Bild: Axel Öberg/Försvarsmakten

Historisk insats i Sudan - "rasslade bara till"

Det beskrivs som ett paradigmskifte för svenska militäroperationer. Från att ha varit sist på bollen under evakueringen i Kabul fattades historiskt snabba beslut i fallet Sudan.

ANNONS
|

I söndags gav riksdagen klartecken att skicka en väpnad styrka till Sudan för att evakuera svenskar som var kvar i landet. Knappt två dygn senare landade all ambassadpersonal och deras familjer på Arlanda, efter fransk hjälp med eskorteringen ut ur huvudstaden Khartum.

Så snabbt har Sverige aldrig tidigare fattat ett liknande beslut, enligt Robert Karjel, överstelöjtnant och tidigare pilot inom Försvarsmakten.

– Jag vill gärna tro att det är så här Sverige ska agera i den här typen av situationer. Vad gäller snabba militäroperationer är det ett paradigmskifte för svensk del, säger han.

Erfarenheter från Kabul

Styrkan, som fick vara upp till 400 man, hade under operationen därtill rätt att genomföra "skydds-, räddnings och fritagningsinsatser" för att få ut svenskarna ur Khartum. Även det är unikt, förklarar Robert Karjel, som själv varit med i många insatser under sin tid i Försvarsmakten.

ANNONS

– Det är det öppnaste mandat som Försvarsmakten någonsin har haft.

Förklaringarna till att det varit så välkoordinerat är många, men det är svårt att inte dra paralleller till den svenska evakueringen i Afghanistan i augusti 2021, enligt Robert Karjel, som skrivit en bok om insatsen i Kabul.

Då var grannländer som Norge och Danmark i gång med evakueringen timmar efter att Kabul föll. För Sverige tog det fem dygn.

– Det är uppenbart att man har dragit en väldans massa lärdomar, säger Karjel.

Kräver riksdagsbeslut

Att Sverige annars har lättare att hamna på efterkälken vid snabbt uppkomna kriser har sin förklaring. Till skillnad från i andra länder kan en svensk regering inte själv beordra Försvarsmakten att genomföra insatser utomlands. Riksdagens godkännande krävs och det ska ha sin process.

Enligt Marika Ericson, jurist vid Försvarshögskolan och expert på lagstiftningen i krisberedskap, har den svenska beslutsordningen utvecklats de senaste åren. Både pandemin och Sudan har visat att den inte alltid behöver vara så långsam som den kan framstå.

– Det räcker med att gå tillbaka till tsunamikatastrofen för att se hur lång tid beslut tog då. Det finns en tydlig utveckling, i takt med att vi upplevt fler kriser och blivit tvungna att agera har vi också insett att vi inte kan upprätthålla allting som vi brukar göra, för det blir ineffektivt, säger hon.

ANNONS

I fallet Sudan föregicks riksdagsbeslutet av ett utskottsinitiativ som snabbade på processen, men som inte hör till vanligheterna när det handlar om att sätta in väpnade styrkor.

Då hade svenska trupper redan hunnit flytta fram sina positioner i regionen.

– Vet Försvarsmakten att regeringen och riksdagen är på gång att fatta beslut kan man agera på ett helt annat sätt. När beslutet väl kom så rasslade det bara till, säger Robert Karjel.

Utredning om regeringsmakt

Enligt honom finns det dock fortsatt svagheter med det svenska systemet.

– Ibland uppstår situationer när det är en fråga om timmar och då kan vi fortfarande inte hantera det på ett sätt som andra länder kan.

Sedan 2021 utreder en parlamentarisk kommitté om grundlagen ska ändras för att ge regeringen större befogenheter vid allvarliga kriser. Slutsatserna presenteras i november i år.

När det gäller att sätta in svenska trupper utomlands underströk ett enigt utrikesutskott att ”denna demokratiska förankring är väsentlig för att uppnå ett starkt folkligt stöd”.

– Styrkan i ett system som vårt blir just demokrativärdet. Fördelen med att fatta beslut i riksdagen är att alla är med på banan, säger Marika Ericson.

Överstelöjtnanten och författaren Robert Karjel har en bakgrund som stridspilot vid Försvarsmakten. Arkivbild.
Överstelöjtnanten och författaren Robert Karjel har en bakgrund som stridspilot vid Försvarsmakten. Arkivbild. Bild: Tim Freccia/AP
Omkring 100 svenska medborgare har evakuerats från Sudan. Antalet som finns kvar är okänt. Arkivbild.
Omkring 100 svenska medborgare har evakuerats från Sudan. Antalet som finns kvar är okänt. Arkivbild. Bild: Axel Öberg/Försvarsmakten

Fakta: Från stridsutbrott till evakuering av svenskar

Den 15 april bröt striderna ut i Sudans huvudstad Khartum.

Den 19 april gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att stödja Sveriges ambassad i Khartum med evakueringen av personer.

Lördagen den 22 april initierades ett utskottsinitiativ för att ge försvaret större handlingsfrihet på plats.

Söndag 23 april fattade riksdagen beslut om att skicka en väpnad evakueringsstyrka om högst 400 man till Sudan.

Klockan 17 samma dag lämnade en konvoj, eskorterad av franska styrkor, Khartum för färd mot ett militärt flygfält norr om huvudstaden. Sammanlagt fanns 25 svenskar med, bland dem all utsänd personal vid UD och Sida och deras familjer.

Konvojen bestod av flera bussar och bilar och konvojen kunde via telefon följas av den svenska regeringen. Vid några tillfällen tvingades de göra förändringar i resrutten på grund av oroligheter.

Klockan 20.45 anlände konvojen till militärbasen. Samma natt, strax efter midnatt förde ett franskt militärt transportplan de evakuerade till Djibouti.

Tisdagsmorgonen den 25 april anlände de evakuerade till Arlanda, Sverige.

Onsdagskvällen den 26 april avslutades den svenska evakueringsinsatsen i Sudan. Totalt har omkring 100 svenskar evakuerats.

Källa: Riksdagen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS