Två kvinnor hade stämt Ann-Sofie Hermansson för att de blivit kränkta av att Hermansson, då ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, kallat dem extremister i sin blogg.
Nu frias expolitikern av hovrätten för västra Sverige, precis som Göteborgs tingsrätt tidigare gjort. Kvinnorna som känt sig kränkta döms också att betala Hermanssons rättegångskostnader – sammanlagt över en halv miljon kronor i tingsrätt och hovrätt.
Det var i efterspelet till en inställd visning av filmen "Burka Songs 2.0" i kommunens lokaler som Ann-Sofie Hermansson gjorde flera blogginlägg där två kvinnor beskrevs som "extrema röster" som "försvarat terrorister".
Stark yttrandefrihet
Hovrätten gör bedömningen att uttrycken i bloggen inte kan ses som förtal.
– Yttrandefriheten är oerhört stark i Sverige. Det står i första paragrafen i grundlagen. Man vill inte ha en hämmad debatt där varje person ska behöva sitta och fundera om på om de kan säga saker utan att bli åtalade, säger hovrättspresident Anders Hagsgård.
Man får dock inte kalla en person vad som helst. Det finns en gräns.
– Det beror på kontexten. I det här sammanhanget anser vi att det handlar om värdeomdömen, och värdeomdömen är överhuvudtaget inte straffbara, säger Hagsgård.
Ann-Sofie Hermansson har lagt den politiska karriären bakom sig och arbetar nu som renhållningsarbetare. Efter domen mötte hon medias representanter under en paus i arbetspasset i ett villaområde på Hisingen.
"Inte låta sig tystas"
Hon blev förvånad när de två kvinnorna stämde henne.
– Det är väldigt ovanligt att man går till juridiken i sånt man är oense om politiskt, säger Hermansson.
Hon ångrar inget hon skrivit eller sagt i sammanhanget.
– Jag vill uppmana framförallt andra att inte låta sig tystas, utan våga tala klarspråk, säger Ann-Sofie Hermansson.
Livet som politiker längtar hon inte tillbaka till.
– Jag har fantastiska bra politiska diskussioner på min arbetsplats, säger Ann-Sofie Hermansson.
De två kvinnorna, som skulle ha lett ett panelsamtal efter den planerade filmvisningen i mars 2018, gjorde först en polisanmälan mot Ann-Sofie Hermansson.
Kritik mot praxis
När ärendet lades ner stämde kvinnorna Hermansson i ett enskilt åtal. De anser att politikern haft som motiv att kränka dem på grund av deras muslimska tro.
– Den här praxisen som hovrätten har producerat nu, öppnar upp för att vem som helst som engagerar sig i en offentlig debatt för mänskliga rättigheter ska behöva tåla mer än andra, säger Silas Aliki Quezada, som är de två kvinnornas juridiska ombud.
Kvinnorna har inte bestämt om de ska överklaga till Högsta domstolen.
Ängla Eklund, jurist på Institutet för juridik och internet, tror att HD kan tänkas välja att pröva målet.
"Till skillnad från tingsrätten så gör hovrätten bedömningen att samtliga påståenden är värdeomdömen och således inte kan prövas som förtal. Det går att ifrågasätta", skriver Ängla Eklund i ett sms till TT.
Brottet förtal begås av den som utpekar en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller lämnar någon annan uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.
Det finns dock flera undantag. Om det i sammanhanget varit "försvarligt att lämna uppgift" om något, och uppgiften varit sann, kan man inte dömas för förtal. Detsamma gäller om man haft "skälig grund" för att lämna uppgiften.
När rätten avgör om ett förtal ska räknas som grovt, tas bland annat hänsyn till vilken spridning uppgiften fått.
Maxstraffet för grovt förtal är två års fängelse.
Källa: Brottsbalken