Under fyrtio- och femtiotalet blev det allt vanligare med hemmafrun, men hon hade en kort epok i Sverige. Dessförinnan bodde majoriteten av befolkningen på landsbygden och kvinnorna arbetade inom jordbruket, hade hand om mjölkning och skötsel av höns och grisar. Hushållsarbetet skötte de också, men så mycket tid fanns det inte över till hemmets uppgifter.
- Det är en myt att kvinnor blev förvärvsarbetande först på sextiotalet. Tidigare arbetade många kvinnor i männens jordbruk. I takt med att man lade ner jordbruk och människor flyttade till städerna, blev det vanligare med kvinnor som var hemma, säger Anita Nyberg, professor inom området könsperspektiv på arbete och ekonomi på Arbetslivsinstitutet.
Det var stora barnkullar på femtiotalet och daghem var det inte tal om. Hemmafrun hade ett heltidsarbete med att sköta barn och hem. När sextiotalet kom byggdes den offentliga sektorn ut och där erbjöds arbetstillfällen för kvinnorna.
- Tekniken ansågs som kvinnornas befriare, men så stor betydelse hade den inte förutom att kvaliteten på hushållsarbetet höjdes, säger Anita Nyberg. Tidigare fanns knappt avlopp och rinnande vatten.
Hemmafrun blev en statussymbol då hon inte behövde arbeta utan försörjdes av sin man, något som enligt Anita Nyberg lever kvar i högre grad i USA än i Sverige. Det märks inte minst på debatten när tv-serien Desperate housewifes började sändas.
Ändå ger inte Desperate housewifes någon särskilt realistisk bild anser Anita Nyberg:
- Jag såg hemmafruarna i serien mer som desperata än som typiska hemmafruar, skrattar hon.
Anita Nyberg tror heller inte att hemmafruarna är på väg tillbaka. Samtidigt trampar debatten på tå runt själva hushållsarbetet och hur det skall värderas. Men det pågår försök:
- Problemet är om man till exempel skall sätta ett värde på matlagningen - ska man använda en kokerskas eller en kocks lön? Redan där finns ekonomiska skillnader.
Samtidigt har synen på hushållsarbetet förändrats och flera delar väljs bort.
- Man äter lunch på jobbet och i förskolan och vår image är inte så beroende av att det är så välstädat, som det var förr, säger Anita Nyberg.
- Nu kan vi ha oordning med papper kreativt utstrött i huset som visar att man arbetar. Kvinnors identitet är inte avhängig av att vi måste ha det städat hemma. Vi har också andra krav på att vi ska umgås med våra barn och ägna mer tid åt dem. Förr var barnen med då man städade och arbetade, säger hon.
