Utrikesdepartementet vill stärka sina insatser mot den organiserade brottsligheten i Sverige som har internationella kopplingar, proklamerade utrikesminister Ann Linde (S) i utrikesdeklarationen tidigare i år.
Håkan Jevrell, tidigare åklagare, moderatpolitiker och mångårig ambassadör i Singapore, blir den som ska samordna satsningen, där ambassaderna får en viktig roll.
– Det finns en väldigt tydlig vilja från regeringen att adressera hela fältet av kriminaliteten och det är uppenbart att en stor del av den brottslighet som utförs i Sverige har internationella kopplingar, säger Håkan Jevrell.
– Vi ser problem med vapen och narkotika som smugglas in, och det är problem med vinster från kriminaliteten som sedan kan flöda ut ur Sverige och finansiera ny brottslighet.
Finns över hela världen
Så hur kan UD bidra till att bekämpa brott som sker i Sverige? Enligt Jevrell finns framför allt en möjlighet för utrikesförvaltningen att hjälpa till i kontakter med andra länder och med deras brottsbekämpande myndigheter, som i sin tur kan ha påverkan på brottsligheten i Sverige.
– Det finns i dag runt fem, sex stycken svenska polissambandsmän utsända, medan UD finns på drygt 100 orter runt om i världen. Det är klart att det är en resurs som regeringen och inte minst utrikesministern också vill ska kunna användas i detta perspektiv.
TT: Vad kommer ditt arbete bestå i?
– Det är ett väldigt brett fält, och man kan väl säga att det finns hur mycket som helst att göra.
– En viktig del blir inledningsvis att tillsammans med utrikesförvaltningen ta fram en strategi för hur vi bäst ska kunna stötta brottsbekämpande myndigheter i Sverige, och att kartlägga vilka regioner utomlands där vi kan hjälpa till.
Diplomatiskt tryck
Det kan handla om att öka det diplomatiska trycket i länder där man ser brottslighet med koppling till Sverige, att upprätta starkare kontakter till relevanta myndigheter utomlands, och att förbättra informationsutbytet mellan ambassaderna utomlands och myndigheterna i Sverige, säger Jevrell.
– Det kan vara något så enkelt som att vi börjar med en del utbildningsinsatser för personalen på ambassaderna.
I utrikesdeklarationen fick ambassaderna i västra Balkan, Sydkaukasien och Latinamerika i särskilt uppdrag att fokusera på frågan om brottslighet med koppling till Sverige.
Heroin och kokain
Det är regioner där man vet att brottsligheten påverkar svensk kriminalitet. Exempelvis har många av de automatvapen som används vid uppgörelser mellan svenska gäng smugglats in från Balkan.
– Och vi vet att större delen av heroinet, opiaterna, härstammar från ett land som verkligen kämpar – Afghanistan. Vi ser stöldligor, delvis från östra Europa men även längre bort i Kaukasus. Sedan vet vi att stora delar av kokainet som flödar på Stockholms gator kommer från Sydamerika.
Som särskilt sändebud hoppas han att den här typen av frågor ska bli en naturlig del i arbetet på ambassaderna.
– Jag blir ju en väldigt liten kugge i ett stort system. Men om vi gör något som kan underlätta för de brottsbekämpande myndigheterna i Sverige, där vi ser att man fått lite olja i maskineriet, då är jag tacksam för det.
Marc Skogelin/TT
