En braxen har fiskats upp vid Djurgården i Stockholm. Hunden tittar lystet på mattes fångst. Det borde vi också göra, enligt fiskeexperter. Arkivbild.
En braxen har fiskats upp vid Djurgården i Stockholm. Hunden tittar lystet på mattes fångst. Det borde vi också göra, enligt fiskeexperter. Arkivbild. Bild: Björn Larsson Ask/TT

Här är maträtterna som får fisken att räcka

Vad sägs om smörbakad braxen, gravad id eller färsbiffar på mört? Det är maträtter som kan hjälpa oss att få fisken att räcka åt alla.
– Vi måste se till att vi äter vad som finns i havet, säger Manuel Barange, fiskerichef på FN-organet FAO.

ANNONS

Världens befolkning äter mer fisk än någonsin tidigare. Under de senaste 30 åren är det fiskodlingar som stått för ökningen i leveranser till våra kök och matbord. Vattenbruket, inklusive odling av skaldjur och liknande, väntas också fortsätta växa.

Men drygt hälften av all fisk som äts globalt kommer från vilda bestånd i hav och insjövatten. Det framgår av statistik som visades vid Internationella havsforskningsrådet (Ices) konferens i Göteborg.

Måste bli hållbart

Samtidigt bedöms ungefär en tredjedel av alla fiskbestånd vara överfiskade, enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO.

– Vi måste göra fisket hållbart, säger Manuel Barange, som är chef på FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk.

ANNONS

Tekniskt sett är frågan om hållbart fiske löst, anser han. Tack vare Ices och annan forskning vet man vad som behöver göras, det vill säga hur mycket ett visst fiske måste begränsas.

Men att omsätta kunskap till praktisk handling är svårt, om hållbart fiske krockar med andra prioriteringar.

– Många ställen där fisket inte är hållbart är områden där vi också har politiska konflikter, svält och fattigdom, påpekar spanjoren Barange.

Fixering vid arter

Han framhåller vikten av att representanter för länder med olika perspektiv träffas och diskuterar jordens fiskeresurser, utan att någon ska dömas. Manuel Barange ser två olika infallsvinklar.

– I Europa, till exempel, finns en stor fixering vid särskilda arter, som kolja eller torsk.

– I utvecklingsländer är fiskeripolitik mer baserad på att fånga vad som finns, än på att dela ut kvoter för enskilda arter.

FAO:s fiskerichef har ett budskap till konsumenter i västvärlden:

– Vi måste se till att vi äter vad som finns i havet, inte det som vi önskar skulle finnas där, säger Manuel Barange.

"Smakar mer fisk"

Så vad kan vi svenskar göra? Ett sätt är att rikta blicken mot sötvattenslevande karpfiskar som också finns i Östersjön – braxen, id och mört. De äts sällan i Sverige, men betydligt mer i Finland och Baltikum.

ANNONS

– Det är mycket en fråga om kultur, tycke och smak, säger Ingemar Berglund, strateg på Havs- och vattenmyndigheten

– De smakar inte som torsk eller lax. De smakar mer fisk om man uttrycker det så, tillägger Berglund om de förbisedda arterna.

Men den som söker på nätet kan ganska lätt hitta recept med braxen, mört eller id. Själva fiskarna är inte heller sällsynta.

– Det finns gott om dem i svenska vatten, säger Johanna Mattila, forskningsledare om akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Har varit vanligt

Alla tre är insjöfiskar som även förekommer vid Östersjöns kust, där vattnet inte är för salt eller näringsfattigt. De trivs i övergödda vatten.

Mattila, som är född i Finland, tycker att vi svenskar glömt vår historia.

– Det har varit väldigt vanligt att äta braxen och id i Sverige också, säger Mattila, och tipsar särskilt om gravad id.

En annan underutnyttjad fisk är svartmunnad smörbult, en invasiv art som sprider sig i Östersjön.

– Den är jättegod som matfisk, säger Johanna Mattila, som tycker att den bästa taktiken mot smörbult är att äta upp den.

Micke Larsson/TT

Svartmunnad smörbult är en invasiv art i svenska vatten, men också en utmärkt matfisk. Arkivbild.
Svartmunnad smörbult är en invasiv art i svenska vatten, men också en utmärkt matfisk. Arkivbild. Bild: Eric Engbretson / US Fish and Wildlife Service
Manuel Barange, chef för FN-organet FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk, håller tal på det internationella havsforskningsrådet Ices konferens i Göteborg.
Manuel Barange, chef för FN-organet FAO:s avdelning för fiske och vattenbruk, håller tal på det internationella havsforskningsrådet Ices konferens i Göteborg. Bild: Micke Larsson/TT

Fakta: Förbisedda fiskar

Braxenfinns i södra Sverige, utom på västkusten. Förekommer även längs ostkusten upp till Luleå. Kan bli 80 centimeter lång och väga upp till åtta kilo. Söker ofta föda vid stränder nattetid.

Idfinns längs syd- och östkusten och i många insjövatten. Blir i Sverige sällan över 50 centimeter lång. Vandrar på våren i stim upp för rinnande vatten för att leka.

Mörtär allmän i Sverige. Kan bli drygt 40 centimeter lång. Används som agn och djurfoder. Viktig bytesfisk för rovfiskar.

Braxen, id och mört är karpfiskar. Yrkesfiskare landade drygt 50 ton braxen från Vänern under 2017, och knappt 20 ton från Hjälmaren. Yrkesfisket efter id och mört är mycket litet.

Svartmunnad smörbult är en invasiv art som kommit till stora delar av Europa med barlastvatten i fartyg från Svarta havet eller Kaspiska havet, där arten hör hemma. Kan bli omkring 25 centimeter lång och har ett kraftigt huvud. Tål låg syrehalt. Beskrivs som en utmärkt matfisk.

I princip får man fiska fritt med handredskap i havet, utmed kusten samt i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Men kolla reglerna närmare, exempelvis på sajten Svenska fiskeregler! I övriga områden måste man ha fiskekort eller annat tillstånd.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, SLU, Nationalencyklopedin

ANNONS