I dagarna skickade Jonas Hinnfors in manus till en bok han skrivit tillsammans med Ulf Bjereld och Cecila Garme, om hur januariavtalet kom till – och kollapsade. Arbetet med boken gav honom mer anledning än vanligt att reflektera över hur svensk politik förändrats sedan han började studera den professionellt i mitten av 1970-talet.
Han konstaterar att det riktigt stora och övergripande är att Socialdemokraternas dominans brutits och att det kommit till nya partier som utgår ifrån andra konfliktlinjer än den klassiska höger-vänster-konflikten.
– Det är ett rörigare landskap, mycket öppnare, olika konstellationer kan samarbeta i olika frågor på ett sätt man inte gjorde tidigare, säger han.
Fakta: Jonas Hinnfors
Ålder: 65 år.
Gör: Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet sedan 2007. Har bedrivit forskning om socialdemokrati, invandringspolitik, partier/partibeteende, ideologi och välfärdsstat.
Aktuell: Ska som GP:s valexpert vägleda läsarna fram till höstens val.
Älskar att diskutera
Egentligen hade Jonas Hinnfors tänkt bli samhällsplanerare och började studera på något som då hette linjen för samhällsplanering, men i praktiken var ett hopplock av olika delkurser. En av dem var a-kursen i statskunskap.
– Det hade väl inte varit något fel på företagsekonomi och de andra kurserna, men när vi fick läsa statskunskap kände jag ”äntligen”.
Det var 1970-tal och dramatiska tider i svensk politik. Den första borgerliga regeringen på 40 år splittrades på grund av stridigheter i kärnkraftsfrågan.
– Jag tyckte att det var jättespännande, och det var roliga lärare, de var kunniga och de stod ut. Och jag älskade att diskutera, så det var bara glädjebetonat.
Drygt 40 år senare finns glädjen över att resonera om politik kvar och det är den Jonas Hinnfors tar med sig in i rollen som GP:s valexpert, där tanken är att han ska ta lotsa läsarna genom komplicerade skeenden på ett begripligt sätt.
– Alla partier säger att de vilar på verkligheten – men de är också ideologiska apparater, och tolkar världen på ett visst sätt. Forskningen är inte sanningen, men den kan i alla fall vara en motvikt till det som är omedelbart politiskt färgat. Det kan ge läsarna ytterligare ett perspektiv.
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Alla valrörelser är olika. Även om vissa frågor – som vård, skola och omsorg – alltid är i fokus, så finns det också andra ämnen som snabbt kan hamna i centrum för debatten, beroende på vad som sker i omvärlden.
Fokus har skiftat snabbt
De senaste åren har vi sett hur krisberedskap och äldrevård blev extra aktuellt under pandemin och nu, efter Rysslands invasion av Ukraina, kretsar mycket kring försvar och Natofrågan.
Frågan är i vilken mån de kommer att styra valrörelsen.
– För några veckor sedan hade man nog sagt att utrikespolitik, försvar och Nato inte är någon fråga i höstens val men nu ser det hela annorlunda ut. Samtidigt rör sig partierna i samma riktning när det gäller försvaret och Nato, så det blir kanske ingen konflikt om det. Och utrikespolitik har egentligen aldrig varit en viktig valfråga, säger Jonas Hinnfors.
Om kriget får ett snabbt slut kan andra frågor ta över, men det kan också bli så att de tar stor plats i valrörelsen – men ändå inte blir de frågor som gör att väljarna byter parti.
– Så oförutsägbart som det är nu om vilka valfrågor som kommer att dominera har det nog aldrig varit.
Kort om valfrågorna
GP:s valexpert Jonas Hinnfors om några av de frågor som kan komma att dominera årets valrörelse.
Kriminaliteten: ”Har länge diskuterats med förtecknen hårdare straff. Särskilt partierna till höger driver den och S har hakat på. Samtidigt finns tecken på att S under en tid försöker att i någon mån omdefiniera frågan så att den även inbegriper idéer om att kriminalitet frodas i fattigdom och ojämlikhet och att integration skulle vara ledordet.”
Välfärd: ”Har varit en viktig fråga för nästan alla partier i alla val – och för väljarna. S har haft mycket svårt att leverera resurser och nya reformer på det sätt man gjorde fram till cirka 1990, och har fått lida för det. Pandemin har inneburit att synen på stora budgetsatsningar har förändrats. Valrörelsen kan ha förutsättningar att präglas av vem som satsar mest."
Klimatfrågan: "Är svår med långa tidshorisonter och komplicerad forskning, men på senare tid har den landat i mer konkreta frågor som rör vanliga väljares vardag, som bensinpriser, elpriser, kärnkraft och sådant. En hel del av dessa debatter hade nog kunnat leta sig in i valrörelsen.”
Utrikespolitik: ”Ukrainakriget har förändrat allt. Nato och försvarssatsningar hade kunnat komma med på ett hörn i valrörelsen ändå, men ser vi bakåt på tidigare val har utrikespolitik aldrig egentligen varit viktigt för väljarna. Nu kan den påverka genom att andra valfrågor skyms i debatten. Dessutom finns ett viss inslag av att en hel del väljare tycks ty sig till den regering som för tillfället sitter, för att skapa kontinuitet i en orolig tid.
Men det mesta är oklart, en sådan här kris i utrikespolitiken har vi inte haft sedan 1968 när Warszawapakten gick in i Tjeckoslovakien. Den gången gjorde S ett rekordval.”
