– Just för tillfället är det fler än fem men under tio ungdomsövervakningsstraff som är utdömda. En handfull har vunnit laga kraft och är igångsatta där verkställigheten pågår, säger Håkan Zandén, som är nationell huvudprojektledare med ansvar för implementering av ny lagstiftning i Kriminalvårdens frivård.
Vid årsskiftet infördes den nya påföljden ungdomsövervakning. Främst är den aktuell för 15–17-åringar som har begått relativt grova brott, men där det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård — samtidigt som ungdomsvård eller ungdomstjänst inte anses tillräckligt skarpt.
Påföljden innebär att den unge döms till ungdomsövervakning i minst sex månader och som längst i tolv månader. I straffet ingår tre obligatoriska föreskrifter som är lika för alla.
Obligatorisk hemarrest
En av dem är helghemarresten, som innebär att den dömde måste vara hemma eller på annan anvisad plats mellan klockan 18 på fredag, lördag, söndag till nästkommande dags morgon klockan 7. Att den dömde verkligen håller sig där den ska under de tiderna övervakas med hjälp av en elektronisk fotboja.
Den dömde måste träffa frivården minst två gånger i veckan och ska också avhålla sig från alkohol och narkotika.
– Det kontrolleras av frivården med obligatoriska drogtester, säger Håkan Zandén.
Den första tingsrättsdomen med ungdomsövervakning som påföljd kom i slutet av januari i år. Att det först nu är personer som har börjat avtjäna sina straff beror bland annat på att tingsrättsdomar har överklagats och behövt avgöras i hovrätten.
Väntar fler
Håkan Zandén säger att man från Kriminalvården väntar sig att inflödet av klienter som ska avtjäna ungdomsövervakning nu successivt kommer att öka.
– Det kommer att komma fler dömda ifrån brottslighet i år till sommaren och framåt. Det är då de stora volymerna kommer att dyka upp.
När det sker blir det också tydligare till vilka, och för vilken typ av brottslighet, domstolarna dömer ut påföljden.
– Under hösten kommer vi att se mer konkret hur det ser ut, säger Håkan Zandén.
Det fåtal som nu avtjänar sina straff är alla pojkar och från olika delar av Sverige.
– Det är en spridd geografi från sydligaste till åtminstone mitten av Sverige och inte koncentrerat till ett visst område.
Tar tid
Kriminalvården räknar med att ta emot mellan 100 och 300 ungdomar årligen som dömts till ungdomsövervakning – och även om antalet klienter ännu är få har man dragit vissa lärdomar om hur arbetet med ungdomsövervakning skiljer sig från den kriminalvård och frivård för vuxna som tidigare har varit myndighetens arbetsområden.
– Vi ser att det tar lång tid i utredningsförfarandet, då vi ofta ska träffa anhöriga, skola, socialtjänst och polis. Det är ett pussel att lägga ihop så att vi får en helhet som fungerar. Vi ser att det tar tid och det måste få ta tid, säger Håkan Zandén.
Beatrice Nordensson/TT
Fakta: Ungdomsövervakning
Ungdomsövervakning är en ny påföljd som började gälla den 1 januari 2021.
Påföljden ska tillämpas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art, samt den unges tidigare brottslighet.
Rätten bestämmer tiden för ungdomsövervakning till lägst sex månader och högst ett år.
I påföljden finns tre obligatoriska föreskrifter:
En skyldighet att regelbundet träffa en särskild koordinator inom frivården.
Förbud mot att använda alkohol, narkotika och vissa andra hälsofarliga medel.
Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest.
I stället för hemhelgarrest kan det bli andra begränsningar i hur den unge får röra sig i samhället, till exempel en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vara på en viss plats. Förbudet övervakas normalt med fotboja.
Utöver detta kan Kriminalvården besluta även om andra föreskrifter.
Ungdomsövervakning är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Källa: Regeringen, Kriminalvården.