De matteuppgifter eleverna får i det internationella kunskapstestet Timss stämmer väl med det som lärs ut i svenska klassrum. Arkivbild.
De matteuppgifter eleverna får i det internationella kunskapstestet Timss stämmer väl med det som lärs ut i svenska klassrum. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Forskare om Timss: Övertolka inte resultaten

Sverige brukar delta i internationella kunskapsmätningar som Pisa och nu aktuella Timss. Men till vilken nytta?
– Det är vettigt att delta, men man ska alltid tolka resultaten med försiktighet, säger forskaren Samuel Sollerman.

ANNONS

Huvudargumentet för att delta i globala kunskapstester brukar vara att resultaten är jämförbara över tid. De visar alltså hur kunskapsläget förändras, vilket svenska betyg och nationella prov inte gör. Betygssystem ändras, det kan gå inflation i betyg och de nationella proven mäter olika kunskapsområden från gång till gång.

Men hur väl kan globala prov ringa in just det som svenska elever lär sig i skolan?

Samuel Sollerman är expert på kunskapsmätningar i matematik. Han är föreståndare för Stockholms universitets Prim-grupp, som utvecklar nationella prov, och är ansvarig för de svenska matematikdelarna i de senaste Pisa- och Timssundersökningarna. I fjol doktorerade han med en avhandling om det nationella värdet av Pisa och Timms: "Kan man räkna med Pisa och Timss?"

ANNONS

– Som vanligt finns det inga tydliga svar. Men Timss är en stor, gedigen undersökning där de försöker ta hänsyn till de deltagande ländernas respektive styrdokument, säger Samuel Sollerman.

"Ganska nöjd"

Detta faller väl ut för svensk del.

– Det visade sig att den matematik som Timss prövar stämmer ganska väl överens med den matematik som finns i våra styrdokument och som prövas i de nationella proven.

Han undersökte också hur väl resultaten i Timss stämde med elevernas slutbetyg i årskurs 9.

– De som hade höga betyg i matematik hade också bra resultat i Timss. Så långt var jag ganska nöjd. Men det finns också frågetecken, säger Samuel Sollerman.

Han syftar på att Timss övergår till digitala tester, vilket ännu inte är så vanligt i svenska skolor.

– Sverige är väldigt digitaliserat, men det är något speciellt när man ska visa vad man kan. Svenska elever är till exempel ganska duktiga på att resonera sig fram, vilket är enklare att visa på papper än i en datorbaserad miljö.

Elever i andra länder har också denna digitala tröskel, men tröskeln är påtaglig för de svenska eleverna.

Ger inte allt

Resultaten i Timss förblir okända för provskrivarnas lärare och kan alltså inte påverka betygen. Detta gäller överallt, men Magnus Sollerman fann flera tecken på att svenska elever inte är lika motiverade som elever i andra länder att göra sitt bästa i ett internationellt kunskapstest.

ANNONS

– Det kan alltså vara så att de svenska eleverna kan mer än vad de visar i de internationella studierna, säger Samuel Sollerman.

Att eleverna gjorde skillnad blev särskilt tydligt när han lät en matematikfråga från Pisa ingå i ett nationellt prov.

– Eleverna presterade betydligt bättre när uppgiften kom i ett nationellt prov, säger Samuel Sollerman.

Osäkerhetsfaktorerna till trots är det relevant att delta i Timss, är hans slutsats.

– Undersökningarna är intressanta och bra, men det är allas ansvar att inte dra för långtgående slutsatser. Jag tycker till exempel att det är problematiskt att ranka länder och på det sättet uttrycka sig om kvaliteten på utbildningarna. Det är att göra det för enkelt.

Anna Lena Wallström/TT

Fakta: Internationella kunskapsmätningar

Sverige deltar i flera olika internationella kunskapsmätningar:

Pisa (Programme for International Student Assessment) mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, senast 2018. Huvudansvarig för Pisa är OECD.

Timss mäter fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Genomförs vart fjärde år, senast 2019. Huvudansvarig för Timss är forskningsorganisationen IEA.

Timss Advanced undersöker kunskaper i avancerad matematik och fysik hos elever som går sista året i gymnasiet. Sverige deltog senast 2015. IEA ansvarigt.

Pirls (Progress in international reading literacy study) mäter läsförmågan hos fjärdeklassare. Genomfördes senast 2016. Ansvarig är IEA.

ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) undersöker åttondeklassares kunskaper i samhälls- och demokratifrågor. Genomfördes senast 2016. Ansvarig är IEA.

Utöver kunskapsmätningarna finns också Talis (The Teaching and Learning International Survey) som undersöker arbetsvillkoren för lärare och skolledare i grund- och gymnasieskolan. Genomförs vart femte år, senast 2018. Initierad av OECD.

Källa: Skolverket

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS