Redan i september förra året rapporterades det att flera epilepsimediciner var slut runtom på landets apotek. Och senast i slutet av december rapporterade P4 Örebro om Sandra Mählqvist som fått jaga medicin till sin epilepsisjuke son hela hösten. Och samma sak har hänt för 41-årige Jesper Heller i Götene.
– Jag märkte att den var restnoterad, två eller tre gånger gav de mig ett nytt datum sen kom den aldrig ändå, säger han.
Haft samma medicin i 20 år – tvingas byta
Jesper Heller har haft epilepsi i ungefär 20 år och sedan dess har han haft samma epilepsimedicin. Nu har han bara några få tabletter kvar av den gamla medicinen.
– Det är första gången jag byter. Men de säger på Sahlgrenska att det inte ska vara någon fara så där får man ju hoppas att de vet vad de säger.
Jesper Heller tar medicin två gånger om dagen för att hålla anfallen i schack. Generellt kan epileptiska anfall variera stort i längd och styrka.
– Anfallen kan vara allt från att man blir mentalt frånvarande i några sekunder till att hela kroppen krampar och man måste åka in till sjukhus för att stoppa det, berättar Bengt Eliasson, ordförande för Svenska Epilepsiförbundet.
Om ett anfall sker när någon kör bil eller badar kan det vara livsfarligt. Dessutom är ett medicinbyte tidskrävande och riskabelt – dels behöver man ofta vänja in sig i upp till ett halvår med den nya medicinen, dels kan anfallen bli fler och värre under invänjningen.
– Oron i att inte veta om man kommer få sin medicin skapar i sin tur fler anfall hos vissa, berättar Bengt Eliasson.
Komplicerat problem
Johan Andersson är enhetschef på Läkemedelsverket, som beslutar vilka läkemedel som får säljas i Sverige, och han menar att det finns många eventuella orsaker till restnoteringarna.
– Det finns så många ställen som det kan bli fel på i försörjningen av läkemedel, och blir det ett litet fel kan det störa hela kedjan, säger Johan Andersson.
En orsak som diskuterats mycket är modellen att tillverka och köpa in läkemedel enligt devisen ”just in time” (precis i tid) för att slippa dyra lagerkostnader. Johan Andersson tror att det kan vara en del av problemet men inte hela.
– Jag hoppas att det ska införas en obligatorisk lagerhållning. Men det kommer kunna ta slut ändå, exempelvis om företag bestämmer sig för att sluta tillverka.
En annan fråga gäller samordningen regionerna emellan och apoteken emellan. 2009 avreglerades apoteksmonopolet.
– Apoteket hade koll vad som fanns på apoteken men inte på regionen eller tillverkarsidan. Vi håller just nu på med en förstudie om hur man kan ha bättre koll på lager hos apotek, regioner och tillverkare.
Ny lag och system möjlig väg till lösning
Ett förslag på ett system som ger Läkemedelsverket denna översikt ska presenteras i februari, menar Johan Andersson.
– Det skulle ge oss möjligheten att se att det finns läkemedel i Norrland men inte i Skåne. I förlängningen skulle det kunna göra att läkemedel kan fördelas dit det behövs mest.
Enligt lagen är läkemedelsföretagen skyldiga att rapportera om ett läkemedel väntas ta slut, minst två månader i förväg. Många företag anmäler dock efter det att läkemedlet redan restnoterats.
– Just nu finns inga sanktioner för företag som inte kommer in med anmälan i tid.
Men nu är ett nytt lagförslag på gång som ska ge Läkemedelsverket möjlighet att bötfälla företagen som uppenbart vetat om en annalkande restsituation och inte anmält den. Johan Andersson hoppas att lagen kommer att vara på plats inom ett halvår.
Vad är epilepsi?
Epilepsi är en sjukdom i hjärnan som orsakar olika typer av anfall.
Sjukdomen orsakar anfall med ojämna mellanrum. Besvären uppstår under den tiden då anfallet pågår och en stund efteråt. Anfallen kan vara mycket olika för olika personer. Hos de flesta är anfallen liknande varje gång, men en del kan få flera olika typer av anfall.
Symtom
Hur anfallen blir beror på vilken del av hjärnan som är påverkad. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper:
Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start.
Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.
Behandling
Det går att påbörja behandling mot epilepsi om du har haft minst två anfall eller om du har haft ett anfall och utredningen visar något som starkt ökar risken för ytterligare anfall.
Behandlingen vid epilepsi består i första hand av förebyggande läkemedel, så kallade antiepileptika. De minskar risken för anfall så länge man tar dem. Man måste ta läkemedlen regelbundet, ibland flera gånger per dag.
Vanligtvis slutar ett epileptiskt anfall av sig själv inom några minuter och orsakar ingen skada på kroppen.
Operation
En operation kan ibland hjälpa om du har svårbehandlad epilepsi. Det är bara fokal epilepsi som kan opereras.
Innan du opereras görs en omfattande utredning för att ta reda på från vilken del av hjärnan anfallen kommer.
LÄS MER:Långa köer till 1177 – nu kommer fler nummer att ringa
LÄS MER:Desperata kineser jagar covidmedicin på svarta marknaden
LÄS MER:Rekommendationer mot RS-virus förlängs i Västra Götaland
