Socialminister Jakob Forssmed (KD) håller pressträff om uppdrag till Läkemedelsverket om ökad kunskap om adhd och läkemedel.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) håller pressträff om uppdrag till Läkemedelsverket om ökad kunskap om adhd och läkemedel. Bild: Pontus Lundahl/TT

15 procent av alla pojkar väntas få adhd-diagnos

Allt fler svenskar får diagnosen adhd. Nu ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att bland annat se över om fler läkare kan skriva ut läkemedel.
– Det har skett en explosion av diagnoser, säger socialminister Jakob Forssmed.

ANNONS

Sverige sticker ut i den globala statistiken över antalet människor som diagnosticeras med adhd.

– Antalet adhd-diagnoser har ökat kraftigt över tid i Sverige. Ökningen har skett bland barn, unga och vuxna. Ökningen visar inte några tecken på att mattas av, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Socialstyrelsen uppskattar att andelen med adhd-diagnos kommer att fortsätta öka till 15 procent för pojkar respektive 11 procent för flickor innan utvecklingen planar ut.

– Det är en stor samhällsutmaning, säger Forssmed.

"Enormt tryck"

Läkemedelsverket får i uppdrag att öka kunskapen hos berörda aktörer. Behandlingsrekommendationerna för läkemedel till barn och unga vid adhd behöver ses över och uppdateras, enligt socialministern.

ANNONS

– De presenterades 2016. Mycket har hänt sedan dess, en explosion av diagnoser, men det har också tillkommit nya läkemedel och ny forskning som motiverar en översyn.

Översynen bör titta på konsekvenserna av en eventuellt utökad förskrivningsrätt för adhd-läkemedel, enligt ministern. I dag måste all förskrivning och förnyelse av recept ske inom specialistvården.

– Med kraftigt ökad diagnosticering skapar det ett enormt tryck på verksamheterna och långa köer för patienterna. Vi vill se över möjligheterna att fler läkare ska kunna skriva ut adhd-läkemedel, säger Forssmed.

Vad beror det på?

Flera saker kan ha orsakat ökningen, enligt Forssmed, som också understryker att mer kunskap behövs.

Dels har kunskapen och medvetenheten om adhd ökat inom vården och skolan samt hos allmänheten. Breddade diagnoskriterier gör också att fler omfattas av neuropsykiatrisk diagnoser, och en annan faktor kan vara att en diagnos ofta uppfattas som ett krav för att få tillgång till stöd i skolan, enligt ministern.

Socialministern öppnar också för att kunskapskraven i skolan kan vara "för ambitiösa", med resultatet att elever som rent intellektuellt har svårt att klara skolan kommer till barn- och ungdomspsykiatrin med adhd-frågeställningar.

Några fastslagna orsaker till det ökande antalet diagnoser finns samtidigt inte, enligt Socialstyrelsen.

"Det är oklart vad som driver utvecklingen i den riktningen", konstaterar myndigheten i en utredning från förra året.

ANNONS

Fakta: Adhd

Adhd (Attention deficit hyperactivity disorder) är en funktionsnedsättning som innebär olika typer av svårigheter i vardagen. Adhd tar sig olika uttryck i olika delar av livet, och graden kan variera stort. I Sverige beskrivs funktionsnedsättningen ofta som neuropsykiatrisk, ett begrepp som även brukar inkludera till exempel autism, tics och Tourettes syndrom.

Typiskt för adhd:

• svårigheter att fokusera och bibehålla uppmärksamheten

• svårigheter att hantera impulser

• överaktivitet

Om överaktivitet och impulsivitet saknas kallas adhd också add.

ANNONS