Kontrasterna är skarpa i Södertäljestadsdelen Ronna. När GP är på plats är det en solig vardagseftermiddag med föräldrar som hämtar på förskolan. Men bara några meter utanför grinden brinner det ljus på marken – det är minnesplatsen efter den 19-åring som sköts till döds där i fredags.
– Det är jättesvårt att förklara det här för barnen. Det blir som en dubbel stress för oss. Det känns inte alls bra. Det är läskigt, säger Layla Shahpour som bor i området.
Dagen efter sköts även en man i 40-årsåldern till döds vid en skola några hundra meter bort.
Dåden föregicks av två skottlossningar i staden dagarna innan, varav en i Ronna. Två unga män skadades.
Tre personer har häktats på sannolika skäl misstänkta för mordet i fredags, en har häktats på samma misstankegrad för mordet i lördags.
Stadsdelen har länge funnits med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Det innebär att myndigheten anser det vara ”svårt eller nästintill omöjligt” att fullfölja sitt uppdrag på grund av systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen och målsägare.
När GP är på plats syns dock relativt många poliser till bland höghusen. Södertäljepolisen har fått både regional och nationell förstärkning, bland annat för att bedriva trygghetsskapande arbete.
Uppmärksammade mord även tidigare
Händelserna har satt djupa avtryck bland de boende, menar Jakob Maximurad, som jobbar inom socialtjänsten och är med i ledningen för kommunens POSOM-grupp (Psykiskt och socialt omhändertagande).
– I söndags var jag uppe i kyrkan med en kollega vid fem-sextiden. Det var inte en kotte ute. Normalt är det alltid livat här, livsmedelsbutikerna i centrum är välbesökta, men det är märkbart på kvällen att det är mycket lugnare nu, säger han.
Jourgruppen, som består av kommunanställda, aktiverades efter dödsskjutningen i fredags. En stödlinje etablerades, samtidigt som flera kyrkor öppnade upp för de som ville mötas.
– Det är en hel del som har hört av sig. De är oroliga först och främst.
Det är inte första gången Södertälje hamnar i nationellt fokus på grund av uppmärksammade våldsdåd. För snart tretton år sedan var staden skådeplats för vad som senare ledde till en av de största rättegångarna i svensk kriminalhistoria.
Då handlade det om en konflikt inom det så kallade Södertäljenätverket. Vid två olika skjutningar mördades tre män på spelklubben Oasen i Ronna, bland annat fotbollsspelaren Eddie Moussa som spelade i Assyriska FF.
Sex mord i år
Polisens hypotes är att den nya våldsvågen beror på en ny konflikt mellan kriminella grupperingar, delvis kopplade till samma nätverk.
– Vi har sett en eskalerande våldstrend under det här året. Vi är uppe i fem mord och minst fyra mordförsök på ganska kort tid som är kopplat till skjutvapenvåld, sa Kristoffer Olofsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Södertälje, på tisdagen.
Han poängterar att grupperingarna förändras över tid och att lojaliteter kan skifta snabbt. Ofta handlar det om att försöka få kontroll över narkotikahandeln lokalt.
– De bakomliggande faktorerna är ingenting nytt. Det som är lite oroväckande, som man ser i Södertälje och även runt om i landet, är typen av våld som används. I dag så är det ett ganska frenetiskt våld, man skjuter för att döda.
– Vår bild är att det handlar om väldigt unga, stressade individer. Det är ganska oorganiserat – det är nästan så att man skjuter först för att själv inte bli skjuten.
Upptrappningen till trots tycker Jakob Maximurad från socialtjänsten ändå att mycket har gått åt rätt håll i Södertälje de senaste åren och påpekar att det rör sig om en minoritet som är direkt inblandade i kriminalitet.
– Vi pratar om en promille som utför det här. Den stora massan är inte ens i närheten. Södertälje har över 100 000 invånare, det är mellan 100 och 150 personer som är under luppen för det polisiära.
Han tycker att det är viktigt att inte tappa hoppet.
– Det är det sista man får göra, även fast vi får bakslag. Det finns goda exempel där vi har kommit långt med förebyggande arbete. Politiken försöker verkligen släppa till resurser. Sedan förra året har till exempel min grupp växt med två samordnartjänster. Det finns mycket i pipen som talar för att vi kommer kunna vända det här. Men vi måste få bukt med tystnadskulturen. Det är inte någon quick fix och går inte över en natt, säger han.
Kommunalrådet: "Det finns inga gränser alls”
Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) är inne på sin sista tid som styrande i Södertälje. Snart väntar maktskifte i kommunen. Men tills dess kommer det vara intensiva dagar.
När GP träffar henne utanför stadshuset ska hon snart in i ett möte med företrädare för de viktiga syrisk-ortodoxa kyrkorna som samlar omkring 35 000 av invånarna. Allt kretsar kring skjutningarna just nu.
– Det är väldigt mycket intervjuer och nu ska vi se om vi också kan få ihop någon sorts manifestation för att visa att samhället är starkare än den organiserade brottsligheten, säger hon och fortsätter:
– Det här är sorgligt för Södertälje – de här unga männen som förlorar sina liv på värsta möjliga sätt. Jag känner både sorg och ilska över det hänsynslösa våldet. Det finns inga gränser alls. Folk är bedrövade och undrar vad som händer. Många har träffat de här som har dödats. Då kommer verkligheten nära.
Även hon drar paralleller till händelserna under vintern 2009/2010.
– Det här startade lite förra året med någon skjutning. Sen eskalerade det förra veckan. Det här är liknande det som hände då, vilket kulminerade i det ohyggliga dubbelmordet i Ronna, säger hon och fortsätter:
– Men skillnaden nu är att vi inte har allt det andra runt omkring med upplopp och skolor som bränns ner.
Hoppades på ett uppvaknande 2010
Boel Godner trodde att morden på Oasen skulle innebära ett uppvaknade för Sverige om den grova organiserade brottslighetens förekomst.
– Jag tänkte då att alla goda krafter skulle kliva fram och hjälpas åt. Men det skedde egentligen inte. Vi är tacksamma för polisens stora insats, som i viss mån fortsätter, men i övrigt har vi kämpat hårt gentemot alla regeringar för att få mer stöd.
Finns det något annat ni i kommunen hade kunnat göra för att förhindra det här?
– Vi gör ett enormt arbete med att hindra nyrekryteringar och försöker fånga upp varenda unge som är riskzon. Vi prioriterar skolan otroligt mycket, så det går bättre och bättre, säger hon.
Tongivande kriminella fängslade
Södertälje har tidigare lyfts fram som ett lyckat exempel för hur samhället kan jobba mot organiserad brottslighet. 2011 inleddes en stor myndighetsgemensam insats mot de kriminella parallellstrukturerna och många av de tongivande aktörerna fängslades. Något som gav en stor effekt, menar Kristoffer Olofsson från polisen:
– Under ett antal år dämpades det här synliga våldet ganska kraftigt. Men det vi ser är nu att det kommer tillbaka. Erfarenheten visar ganska tydligt att det gäller att hålla ett högt tryck från samhällets sida över tid. Nu handlar det om väldigt unga individer som står för ett oerhört grovt våld vilket visar att det fyller på ganska snabbt underifrån.
Snarare än en rekrytering, menar han att många socialiseras in i kriminalitet genom att de bor i särskilt utsatta områden, bland annat Ronna.
– Där faller det allt längre ner i åldrarna, så pass långt ner att det är svårt för polisen att hinna upptäcka. Historiskt sett har fokuset legat ganska mycket mot straffmyndiga – femton år och över. Man har börjat prata om åtta- tioåringar som man ser får utföra olika tjänster åt de här äldre kriminella. Så belönas de på olika sätt i det.
Om arbetet på kort sikt handlar om att förhindra det grova våldet här och nu, så menar han att myndigheter och lokalsamhälle på lång sikt måste ha en större närvaro och presentera tydliga alternativ till kriminalitet.
– Det är en ganska stor fråga i många områden att visa att det finns andra möjligheter – och dessutom finnas där. De här krafterna som rekryterar unga i kriminalitet är ganska starka. De är där hela tiden, varje dag i de här områdena. Samhället behöver ta den platsen i stället. Då är det skola, föreningar, socialtjänst och vi som kan göra det. Men vi får inte vara naiva. Det är klart att det kommer kräva mycket och det kommer ta tid, säger Kristoffer Olofsson.
Rädd att hamna i en skjutning
Layla Shahpour berättar att hon nu inte längre vågar ta genvägen hem genom dungen när det är mörkt, av rädsla för att träffas av en förlupen kula från en gängskjutning.
– Vi har flytt från Afghanistan för att våra barn ska må bra här och leva ett fritt liv. Vi har upplevt sådana här situationer själva, men jag vill inte att de ska göra det.
Hennes vän som är med är uppgiven. Hon tror inte att de kan göra något själva för att vända utvecklingen och funderar på att flytta. Layla Shahpour har dock fortfarande hoppet kvar.
– Vi kan göra någonting. Vi måste alla samarbeta. När man ser något misstänkt måste man ringa polisen – de kan inte göra allting ensamma. Och föräldrar måste ta hand om sina barn.
– Det är ingen lösning att flytta heller. Visst, jag kan flytta, men vi måste tänka på alla som inte kan det, säger hon.
Torsdagen den 6 oktober, två dagar efter att GP var på plats i Södertälje, inträffade ytterligare en skjutning. Därmed har det skett fem skottlossningar på två veckor. I torsdagens skottlossning dog en person, enligt polisen. Totalt har tre personer dött till följd av de fem skottlossningarna.
LÄS MER:Fyra skjutningar med två döda på en vecka
LÄS MER:Polischefen: Åttaåringar rekryteras till kriminella gäng
