Sveriges anstalter delas in i tre säkerhetsklasser där nivå 1 omfattas av hög säkerhet med murar och stängsel, nivå 2 är något mindre restriktiv och ibland saknar murar eller stängsel, och nivå 3 är öppna utan någonting som hindrar rymning.
De mest våldsamma och rymningsbenägna fångarna sitter därför på säkerhetsklass 1. Men till följd av överbeläggningar på fängelserna tvingas Kriminalvården ta in fler intagna än vad anstalterna är byggda för.
– När det gäller beläggningen i anstalt så ligger vi just nu på 111 procent. Det är ett oerhört tufft beläggningsläge, säger Niklas Bellström, chef för Kriminalvårdens krisledningsstab.
Finns risker med omplaceringar
Detta har bland annat lett till till att hundratals intagna har behövt dela cell med varandra, men också att Kriminalvården har tvingats flytta fångar till lägre klassade anstalter, vilket även SVT har rapporterat om.
– Att omplacera intagna i en lägre säkerhetsklass är egentligen grunden i svensk kriminalvård, att intagna som placerats i en högre säkerhetsklass ska kunna omplaceras till en lägre säkerhetsklass för att så småningom kunna slussas ut i samhället, säger Niklas Bellström och fortsätter:
– Men i syfte att nyttja varenda ledig plats så effektivt som möjligt har vi tvingats skynda på det arbetet.
Kriminalvården bedömer löpande alla intagna utifrån säkerhets- och planeringsperspektiv, vilket sedan ligger till underlag för omplaceringarna.
– Men det finns risker, både vad gäller arbetsmiljö men också hot och våld mellan de intagna eller mot personalen, säger Niklas Bellström.
Fler domar och längre straff
Den huvudsakliga orsaken till den ökande belastningen på anstalterna är att domarna blivit fler och att straffen blivit längre, utan att Kriminalvården har hunnit utöka antalet anstaltsplatser i samma takt.
Och enligt Christer Hallqvist, som är ordförande för fackförbundet Sekos förhandlingsorganisation på Kriminalvården, leder detta till en sämre arbetsmiljö för personalen.
– Det blir ju en ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö eftersom fler och fler intagna behöver trängas på samma ytor, säger han.
Och detsamma gäller omplacering av farligare fångar till anstalter med lägre säkerhet.
– Flyttar man ner de här som man kanske inte hade gjort i normalfall så ökar det ju pressen på personalen.
Utbyggnad, rekrytering och utbildning
Enligt Niklas Bellström har klimatet på anstalterna även blivit tuffare för de anställda, vilket gör utbildning än viktigare.
– Till följd av den ökande gängkriminaliteten i samhället har vi fler intagna med ett större våldskapital än vi hade för bara några år sedan, så även om vi arbetar på samma sätt som alltid och som vi är duktiga på så måste vi bli ännu duktigare på det.
Och både Niklas Bellström och Christer Hallqvist anser därför att det för att få bukt på överbeläggningen är nödvändigt att snabba på utbyggandet av fler anstaltsplatser och att rekrytera fler kriminalvårdare.
– För tillfället har vi knappt 7000 platser i alla anstalter och häkten totalt, och på några års sikt behöver de öka med över 3000 platser, säger Niklas Bellström.
LÄS MER:Hot och våld mot anställda på häkten ökar
LÄS MER:Kraftig utbyggnad av fängelser och häkten
LÄS MER:Skogomeanstalten ska bli nästan dubbelt så stor
LÄS MER:37 kriminella missnöjda med svenska fängelser: Vill ha godis till ”Let’s dance”
