Att snöra av blödflödet genom att sätta tourniquet är det mest effektiva sättet att få stopp på en kraftig blödning på armar och ben.
Att snöra av blödflödet genom att sätta tourniquet är det mest effektiva sättet att få stopp på en kraftig blödning på armar och ben. Bild: Anders Wiklund/TT

Få vet hur man gör när blodet sprutar

Det är fler människor som skär sig allvarligt på jobbet än de som får hjärtinfarkter. Trots det är det fler som kan hjärt- lungräddning än som kan stoppa en svår blödning.

ANNONS
|

Ett skrik hörs från trapphuset. Kollegorna som står och dricker kaffe rusar dit och hittar sin arbetskamrat i en pöl av blod. Skadan i låret är allvarlig och nu gäller det att handla snabbt.

I dag är det bara övning och en kurs i blödningskontroll, men det skulle lika gärna kunna vara på en arbetsplats. Allvarliga skador på jobbet är mycket vanligare än skjutningar och sprängningar.

– Det vanligaste är trafikolyckor. Nummer två är folk som skadar sig på jobbet, säger instruktören Rickard Ånell som är läkare och forskare med bakgrund i Försvarsmakten.

– Det här handlar om livräddande kunskap. Det spelar mycket mindre roll vilken doktor som tar emot dig än vem som stod närmast på skadeplatsen.

ANNONS

Hålla tryck

Deltagarna på dagens kurs får lära sig att sätta tryckförband och avsnörande förband med tourniquet, men även utan den kunskapen går det att hjälpa till i en akutsituation.

– Det viktigaste är att våga agera, att ringa 112, eller hålla tryck på ett sår. Det vi ser på skadeplatser nu är att folk filmar.

Många har fått lära sig turordningen ABC – andning, blödning chock, men i dag är det blödning som ska prioriteras först. Erfarenheter från stridssjukvården visar att vid en riktigt stor blödning blöder man ihjäl fortare av än vad man kvävs av att inte få luft. Och det är inget finlir som behövs.

– Våga trycka direkt på blödningen. Tryck med det du har. Många är så inne på sjukvård och tänker att det är viktigt att allt är sterilt. Men det där löser vi på sjukhuset sedan.

Även om man ska prioritera blödningen är det också viktigt att se till att personen man hjälper har fria luftvägar.

– Det finns olika tekniker men egentligen drar man bara lite lätt i underkäken och öppnar munnen så skapas en fri luftväg. Om de nu inte pratar själva – för då har de ju en fri luftväg.

Däremot behöver man behöver inte lägga någon i framstupa sidoläge.

ANNONS

– Framstupa sidoläge är en bieffekt av HLR. Men det gör man bara med medvetslösa när man inte kan sitta kvar bredvid dem. De flesta vill hellre sitta upp.

Olika bakgrund

Deltagarna på dagens kurs har olika bakgrund, de flesta är vanliga civila, någon är aktiv i hemvärnet. Maria, som inte vill uppge sitt efternamn av säkerhetsskäl, är civilanställd inom polisen.

– Det händer så mycket i samhället, med skjutningar och liknande som man kanske hamnar mitt i. Men även hemma är det bra att kunna.

Att gå en kurs med konkreta övningar har varit lärorikt.

– Det jag tar med mig är att man måste våga ta i vid en blödning och våga stoppa in fingrarna i såret.

I Sverige är kunskapen om hur man stoppar blödning relativt låg jämfört med andra länder. Rickard Ånells förhoppning är att fler ska utbildas genom arbetsgivare, kommuner eller regioner. Det är inget som behöver ersätta HLR, men är ett bra komplement.

Kunskapen behövs när det svenska totalförsvaret ska byggas upp, anser han. Vikten av att fler vet hur man hanterar livsfarlig blödning har blivit tydlig genom kriget i Ukraina.

– Det är viktigt att fatta att man inte behöver vara doktor för att göra det här, utan att vem som helst kan. Vi behöver höja den allmänna kunskapen.

ANNONS

– Är det brist på personal i vården i fredstid kommer det att vara det i krig. Jag tror inte att det kommer att vara så många läkare längst fram utan det är vanliga människor.

Våga tryck direkt på blödningen och håll kvar trycket.
Våga tryck direkt på blödningen och håll kvar trycket. Bild: Anders Wiklund/TT
Håll koll på pulsen och se till att luftvägarna är fria.
Håll koll på pulsen och se till att luftvägarna är fria. Bild: Anders Wiklund/TT

Fakta: Akut omhändertagande

Vid akut omhändertagande använder man konceptet LABCDE

L – Larma, livsfarligt läge. Välj en säker plats.

– Catastrophic bleeding. Sätt tourniquet, tamponera.

A – Airways. Har personen fria luftvägar? Svarar den på tilltal?

B – Breathing. Kan personen räkna till tio. Om inte kontrollera bröstkorgen.

C – Circulation. Har personen handledspuls. Om inte kolla om blödningen är stoppad.

D – Disabililty. Medvetandegrad.

E – Exposure. Finns det ytterligare synliga skador? Är personen kall eller varm?

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS