Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politisk talesperson. Arkivbild.

Förslag mot ojämlikhet på V:s kravlista

På väg in i vårens budgetförhandlingar lägger Vänsterpartiet fram förslag för att motarbeta ekonomisk ojämlikhet i samhället. Partiet vill bland annat se en progressiv skatt på kapitalinkomster och en jämlikhetskommission som granskar regeringens arbete.

Vänsterpartiet vill också ha höjt tak i a-kassan.

- Vi vill se ett långsiktigt strategiskt arbete mot den ekonomiska ojämlikheten, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politiska talesperson.

Försökt tidigare

På kort sikt handlar det bland annat om att driva igenom en progressiv skatt på kapitalinkomster men man vill också se över andra skatter, som fastighetsskatten. Men flera av de förslag som partiet nu lagt fram, bland annat skatt för kapitalinkomster, har V försökt få igenom tidigare utan lyckas.

- De som har väldigt stora kapitalinkomster skulle kunna bidra väldigt mycket mer. Det tycker vi är ett rimligt steg och en socialdemokratisk regering borde kunna säga att det här är ett problem och vilja göra något åt det. Men vi får väl se hur det blir med det, säger Ulla Andersson.

Med sikte på valet

Men att partiet lägger fram förslag som de kommer få svårt att få igenom är inte så konstigt, tycker statsvetare Marja Lemne, universitetslektor vid Södertörns högskola.

- Den här typen av löften och utspel inför budgetförhandlingarna, de sista innan valet, bör ses mer som ett sätt att lansera sina krav i valrörelsen. Då är det också viktigt att syna hur konkreta förslagen är.

Varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet vill kommentera kraven från Vänsterpartiet före budgetförhandlingarna.

Men att de två regeringspartierna inte vill kommentera förhandlingarna före vårbudgeten är inte så konstigt, säger Marja Lemne. För Miljöpartiet är det bättre att vänta tills efter att budgeten har presenterats i mars för att visa vilka förslag man har fått igenom.

- Det vore ju annars att erkänna att regeringssamarbetet inte fungerar.