Hugo Eriksson och Gabriella Pålsson, klasskompisar på riksidrottsgymnasiet i Sollefteå, siktar båda på en elitkarriär. Men utöver de hundratals timmarna de lägger på träning läser de också in det naturvetenskapliga programmet. Det funkar, tack vare skidgymnasiet.
- För mig var det viktigt att få tränare med rutin på elitsatsning. Det kan jag inte få hemma, säger Gabriella Pålsson som vuxit upp i jämtländska Hammerdal.
För att eleverna ska hinna med både studier och träning är gymnasietiden utsträckt till fyra år.
- Jag ser inte det som någon nackdel. Det gäller att satsa på båda delarna. Alla kan inte leva på skidåkningen och då måste man ha något annat att stå på, säger Hugo Eriksson, som kommer från Husum norr om Örnsköldsvik.
Får lägga ut
Både han och Gabriella Pålsson betonar också att de inte kunnat satsa på skidåkningen utan familjens stöd.
- Skidfabrikanter kan hjälpa till med utrustning, men för att få ett kontrakt måste man ha presterat bra först. Och medan stora klubbar kanske kan betala resor för alla aktiva, har andra klubbar inte alls samma ekonomi och då får ju familjen bidra, säger Gabriella Pålsson.
Men skidgymnasiet är kostnadsfritt – "vi behöver inte betala en krona", fortsätter hon.
- Jag har många skidkompisar i hela Sverige och vissa får lägga ut för läger och så där.
Speciell form
Skidgymnasiets rektor Pär Bodin bekräftar att avgifter inte diskuteras på skolan.
- Men det beror på hur man ser det. Träningsläger är avgiftsfritt här i Sollefteå, men utrustning har eleverna med sig själva. Den frågan har aldrig kommit upp.
Däremot diskuterar rektorer emellan skollagens krav på avgiftsfria studier.
- Vi pratar i termer av att idrottsgymnasier är en väldigt speciell form av skolväsende. Vill man ha elitidrott måste vissa undantag göras för idrottsgymnasierna, till exempel från avgiftsfriheten, säger Pär Bodin.
Fakta: Riksidrottsgymnasier
Riksidrottsgymnasierna omfattar 30 idrotter och finns i 40 kommuner:
- Arboga: brottning
- Bollnäs: parasport
- Båstad: tennis
- Eksjö: orientering
- Fagersta: vattenskidor
- Falköping: volleyboll
- Falun: friidrott
- Gällivare: skidor
- Göteborg: badminton, handboll, friidrott
- Hallsberg: orientering
- Haninge: karate
- Helsingborg: golf, simning
- Härnösand: curling
- Jönköping: rodd
- Karlstad: friidrott
- Klippan: brottning
- Köping: bordtennis
- Lidköping: tennis
- Lerum: segling
- Lindesberg: judo
- Luleå: basket
- Malmö: friidrott
- Malung: skidor
- Mark: basket
- Mora: orientering, skidor
- Motala: segling, triathlon
- Nyköping: kanot
- Nässjö: bowling
- Sandviken. bandy, orientering
- Skara: cykel
- Skövde: motocross-enduro (under avveckling)
- Sollefteå: skidor, skidskytte
- Sollentuna: friidrott
- Sävsjö: skyttesport
- Torsby: skidor, skidskytte
- Umeå: friidrott, innebandy
- Uppsala: amerikansk fotboll, badminton, golf
- Växjö: friidrott
- Åre: skidor
- Örebro: dövidrott
- Källa: Skolverket
Fakta: Sollefteå skidgymnasium
Frida Karlsson, född 1999 och sistaårselev på Sollefteå skidgymnasium, slog igenom stort vid skid-VM i Seefeld. Hon lämnade sitt första seniormästerskap med ett guld (stafett), ett silver (10 kilometer klassiskt) och ett brons (30 kilometer fritt). I junior-VM i januari tog hon två individuella guld och ett stafettbrons.
Ebba Andersson, född 1997 och tidigare elev vid skidgymnasiet i Sollefteå, ingick i det svenska laget som tog stafettguld i Seefeld.
Evelina Settlin, Fredrik Andersson, Jacob Nystedt och William Poromaa ingår också i landslagets organisation och har studerat eller studerar vid Sollefteå skidgymnasium.
Långloppsåkaren Britta Johansson Norgren, som vann damklassen i Vasaloppet nyligen, har också studerat i Sollefteå, liksom Johan Olsson (tidigare OS- och VM-medaljör).
Skidskytten Sebastian Samuelsson har även han gått skidgymnasiet i Sollefteå.
Fakta: Vägen till landslaget
En studie gjord av ett forskarlag vid Linnéuniversitetet, på uppdrag av Riksidrottsförbundet, visar att landslagsutövare ofta har gått ett idrottsgymnasium. Detta är särskilt tydligt inom skididrotten.
Specialiseringen sker i 15-16-årsåldern och dessförinnan har de flesta sysslat med minst två andra sporter.
Gemensamt för många av landslagsidrottarna är också att de har föräldrar som idrottat, och att familjen haft vilja, intresse och ekonomiska resurser att stödja barnets idrottande.
Ungefär två tredjedelar av de aktiva har angivit att deras föräldrar stöttat dem ekonomiskt under deras karriär.
Studien baserades på enkätstudie med nära 330 landslagsutövare i 39 idrotter.
Källa: Vägarna till landslaget, FoU-rapport 2015:1
