Studien har fokuserat på utvecklingen sedan år 2000, och jämfört det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige med övriga länder i Europa. Resultatet visar att ökningen man ser i Sverige är unik i sammanhanget.
Siffrorna har väckt reaktioner hos experter och poliser som hanterar brottslighet och våld till vardags.
– Studien bekräftar det man länge befarat inom polisen, säger Håkan Jarborg, chef vid polisens utvecklingscentrum Syd till TT.
Att dödsskjutningarna ökat i landet är känt sedan tidigare. Men att den negativa utvecklingen så tydligt går emot trenden i övriga Europa är anmärkningsvärt. Det menar Sven-Åke Lindgren, professor i sociologi och expert på brottsprevention.
– Vi visste från tidigare studier att vi legat i topp när det gäller dödligt skjutvapenvåld mot yngre. Den här studien visar att utvecklingen har fortsatt, och att den syns också i större åldersintervall, säger han.
Forskning visar att det vanligtvis finns tre omständigheter som kan förklara så pass plötsliga uppgångar i dödligt våld som denna. Det handlar om illegala drogmarknader, konflikter i kriminella grupperingar och bristande förtroende för polisen i grupper där våldet pågår.
De riskfaktorerna är dock inte unika för Sverige, utan förekommer också i andra jämförda länder. Frågan är då vad som ligger bakom trendbrottet.
– Jag tror inte att någon riktigt sitter på det svaret för tillfället, säger Sven-Åke Lindgren, och fortsätter:
– Man kan ju i den politiska debatten säga att vi gör för lite, att vi har för milda straff och så vidare. Det kan spela viss roll, men det handlar också om en hel del andra faktorer som vi inte har kläm på här.
Höjt straffet för vapenbrott
Regeringen har de senaste åren infört bland annat obligatorisk häktning och höjt straffsatserna för vapenbrott. En möjlig effekt av sådana åtgärder är att dödsskjutningar minskar, samtidigt som knivvåld blir vanligare. Så tycks inte vara fallet i Sverige, att döma av den statistik som nu presenterats.
– Tittar man på England och Wales, som också har gängstrider kopplade till narkotika, så är det knivvåldet som dominerar. De skulle kunna skaffa vapen på svarta marknaden precis som i andra länder, men de har ganska länge haft en tradition av att det inte är så mycket skjutvapen. Det kan ha med lagstiftningen att göra, och att det kanske är lättare att komma undan med kniv, säger Sven-Åke Lindgren.
”En unik utveckling”
Även Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, framhåller att utvecklingen i Sverige sticker ut internationellt.
– Det är en unik utveckling i Sverige. Det finns inga jämförbara länder som har liknande siffror. Det finns den typen av stadsdelar i andra länder där förhållandena är likartade, men där ser man inte samma utveckling, säger Jerzy Sarnecki.
Han framhåller att det är svårt att säga vad utvecklingen beror på, men att det till stor del har att göra med gängkonflikter.
– Det vi vet är att det finns en kriminell subkultur i utsatta områden där konflikter ofta leder till våld. Det är ju väldigt enkelt att säga att det skulle bero på invandringen, men de flesta som är med i de här gängen är födda i Sverige eller har bott här väldigt länge, så det har ingenting att göra med den nya invandringen från 2015.
Rekrytering till gängen måste minska
Det viktigaste för att motverka utvecklingen är enligt Jerzy Sarnecki att minska rekryteringen till de kriminella gängen.
– Det behövs fler stora polisiära insatser. Man har nått stora framgångar i polisarbetet, men framgången är tillfällig. Just nu är tiden inne att stoppa rekryteringen, annars fylls bara luckorna med nya personer, och eftersom de är yngre när de rekryteras kommer de sannolikt att bli ännu mer våldsamma.
Men för att lyckas med det krävs fler politiska beslut.
– Grogrunden för de här gängen är unga män i socialt utsatta förorter som står långt utanför samhället som väldigt lätt kan rekryteras. Det behövs därför kraftiga åtgärder i de utsatta områdena, och det handlar då i stor utsträckning om integration, utbildning och riktade insatser, säger Jerzy Sarnecki.
Hör samman med gängkriminalitet
Manne Gerell, universitetslektor vid Malmö universitet, menar att man fortfarande inte riktigt vet vad ökningen beror på men att det i hög grad har att göra med gängskjutningarna.
– Det vi vet är att det hör samman med gängkriminaliteten i utsatta områden, sedan är frågan varför det ser ut som det gör där, säger Manne Gerell.
För att motverka utvecklingen är det därför två saker som behöver prioriteras enligt Manne Gerell: minska gängens rekrytering av medlemmar och att lagföra fler skjutningar.
– Många unga som växer upp i utsatta områden rekryteras till gängen, och det är viktigt att minska den utvecklingen. Sedan behöver man även bli bättre på att lagföra dem som skjuter.
För att uppnå detta menar han att det behövs flera politiska beslut.
– Politiken kan göra mer på många olika sätt. Bland annat behöver polisen få mer resurser, men man måste även bli bättre på att ta hand om vittnena. Det har ju exempelvis kommit förslag om kronvittnen som kanske kan vara en rimlig lösning, menar Manne Gerell.
