Experter: Saknas skarpa förslag i klimatplanen

– Det är en väldigt svag klimathandlingsplan som inte levererar minskningar i den takt som krävs, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet.

Tanken med planen är att regeringen ska presentera utsläppsminskningar som gör att Sverige kan nå nettonollutsläpp år 2045. På vägen dit måste utsläppen även minska fram till år 2030.

På presskonferensen svarade regeringen svävande på frågan om hur utsläppen ska minska på kort sikt. Det var i stället mycket fokus på utredningar och fortsatta analyser.

– Det är anmärkningsvärt när FN på det senaste klimattoppmötet slår fast att vi befinner oss i ett kritiskt årtionde och att utsläppen måste minska snabbt, säger Nasiritousi.

Brist på beräkningar

I budgeten i höstas aviserade regeringen att dess politik kommer att leda till ökade utsläpp. Naghmeh Nasiritousi hade förväntat sig att klimathandlingsplanen skulle visa hur dessa ökningar skulle kompenseras.

Det hade även Markku Rummukainen, professor vid Lunds universitet, väntat sig.

– Jag kan förstå att det är svårt, men det finns ändå sätt att skatta och beräkna utsläpp, säger han.

– Det hade varit lättare att ta till sig klimathandlingsplanen om regeringen hade jämfört de samlade åtgärderna med de mål som finns för utsläppsminskningar på kort och lång sikt.

De analyser och utredningar som presenterades på presskonferensen kan ta lång tid, betonar Rummukainen. Dessutom tar utbyggnaden av kärnkraften, som regeringen lyfte fram stort, minst tio år att bygga – ofta mer.

– Det är utsläppen över tid som räknas. Det är sämre för klimatet om utsläppsmålen på kort sikt missas även om målen år 2045 eventuellt nås, säger han.

"Frågetecken"

Förutom att konkreta åtgärder saknas på kort sikt är Naturskyddsföreningen också kritiska till att regeringen hänvisar till Parisavtalets artikel 6 för att nå de svenska klimatmålen.

Artikel 6 innebär att Sverige skulle kunna minska sina nationella utsläpp genom klimatinvesteringar utomlands.

– Det är viktigt att komma ihåg att flera experter, bland annat utredaren John Hassler, har avrått från att använda den för att nå svenska klimatmål. Den är inte ens färdigförhandlad och det finns flera frågetecken kring hur Sverige skulle kunna använda den, säger generalsekreterare Karin Lexén.

Det vore bättre att använda förslag för att minska utsläppen i närtid i Sverige än att tillsätta ytterligare utredningar, tycker hon.

– Vi måste minska utsläppen nu. Ju mer som ackumuleras i atmosfären desto svårare blir det att hantera klimatkrisen framöver.

Vill skapa acceptans

Men allt är inte dåligt i klimathandlingsplanen, enligt Markku Rummukainen.

– Det är positivt att regeringen har som utgångspunkt att frågan berör alla politikområden och att man uppmärksammar fördelningseffekterna och skapar acceptans för omställningen, säger han.

Rummukainen tycker också att det är positivt med en långsiktig klimatplan.

– Men det är olyckligt om det blir en förlängd startsträcka, säger han.

– Regeringen behöver också arbeta med de åtgärder som redan finns för att minska utsläppen, till exempel fortsatt utbyggnad av vindkraft. Kärnkraften ligger långt fram i tiden och det är oklart hur de olika departementen ska samordna sina beslut som påverkar utsläppen.