I mars kom beskedet från Folkhälsomyndigheten att det inte längre var tillåtet med trängsel vid till exempel bardiskar och på dansgolv. Flera nattklubbar fick efter det stänga sin verksamhet eftersom den blev omöjlig att bedriva på ett fungerande sätt.
Sedan dess har det gått ett halvår och senast i helgen spreds videor i sociala medier från folktäta nattklubbar och andra evenemang. Samtidigt ökar smittspridningen igen på många platser i Sverige.
– Att vissa börjat slappna av beror till viss del på att de inte längre upplever hotet som lika påträngande som i våras, säger Sandra Buratti, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
Andras beteende påverkar
I mars var det mycket vi inte visste om viruset, som vem som skulle drabbas och hur eller hur smittsamt viruset är.
– I takt med att vi fått mer kunskap om viruset så har upplevelsen av kontroll ökat för vissa grupper. Det leder till att de inte känner att risken att själva drabbas och bli allvarligt sjuka är så stor.
Det vi ser när vi går ut på stan påverkar också vårt beteende, säger Sandra Buratti.
– När vi ser att folk trängs i vissa situationer kan det vara nära till hands att tro att de flesta inte tar så hårt på restriktionerna. Vi tolkar då deras beteende som att människor i allmänhet har slappnat av. Detta i sin tur kan leda till att vi slappnar av i vårt beteende och följer den upplevda normen.
Risken finns att vi glömmer dem som fortfarande i stor utsträckning håller sig hemma, eller som på andra sätt försöker följa restriktionerna, poängterar Sandra Buratti.
– Vi försöker förstå varför folk är ute och trängs. Vi tillskriver folk orsaker till deras beteenden. Vi tänker att det inte är så farligt och att folk har börjat slappna av, för det är det deras beteende pekar på. Vi glömmer de som fortfarande är hemma, som försöker följa restriktionerna.
"Bidra med gott exempel"
Den avgörande orsaken, som skulle kunna få dem som slappnat av att återgå till vårens mer restriktiva leverne, är att de börjar uppleva hotet som starkare igen, säger Sandra Buratti.
– Jag tror det måste till att man upplever att det här är någon som kan drabba mig eller en nära anhörig på ett dramatiskt sätt. De som går ut och trängs kanske avstår om de upplever hotet så stort att det är värt de uppoffringar som restriktionerna medför, det är sådana avvägningar vi gör.
Som medmänniska kan man bidra med gott exempel och fortsätta följa restriktionerna, det påverkar och skapar en känsla av att det är någonting vi gör tillsammans, menar hon.
Balansgång
För myndigheterna blir det en balansgång i kommunikationen, säger Sandra Buratti: de måste poängtera att faran inte är över samtidigt som de vill lugna.
– Det är viktigt att Folkhälsomyndigheten fortsätter understryka vikten av att följa gällande restriktioner, samtidigt som rapporteringen av smittspridningen måste vara saklig. Det finns dock en risk när man vill lugna allmänheten och betonar att läget är under kontroll att detta i sin tur leder till misstolkningar som ”allt är lugnt” och att man kan släppa lite på restriktionerna, säger Sandra Buratti.
Ellinor Knoxborn/TT